Ljudvärld

Och kanske kan den kunskapen hjälpa yrkesfiskare att skrämma bort denna storätare Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sälar som förstör redskap och äter upp fångst är ett stort problem för yrkesfiskare. Hösten 2023 påbörjades därför ett treårigt forskningsprojekt som handlar om att ta fram en ny sorts sälskrämma. Det är Eva-Lotta Blom, marinbiolog vid SLU i Umeå, och Örjan Johansson professor i teknisk akustik vid Luleå tekniska universitet som arbetar med att utveckla en fungerande skrämma. Dagens skrämmor skickar ut ljud mellan 10-15 000 hertz men ny forskning visar att sälarna hör långt över det och nu arbetar Eva-Lotta och Örjan med att hitta rätt frekvens för att skapa maximalt obehag utan att skada.Ljudvärld möter de båda för att prata frekvens, morrhår och hur man hanterar ljud i vatten.Reporter och producent: Joseph KnevelSlutmix: Maths KällqvistLjudvärld produceras för Sveriges Radio av Knevel

När forskare undersöker ljudhärmande ord i Meänkieli Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Åsa Abelin, professor emerita i lingvistik på Göteborgs, har ägnat en stor del av sitt yrkesliv åt ljudhärmande ord. För att hitta vad som är ett språks ljud behöver man gå in i ordens beståndsdelar, hur vi använder oss av till exempel kombinationer av konsonanter blir ett ljudande signum för just det språk vi talar - språkets ljudstruktur. Språk som är närbesläktade, norska och svenska till exempel, har en ljudstruktur som är relativt lik varandra medans finskan och svenskan ju ligger längre ifrån varandra. Vad händer då med ett språks ljudstruktur om det existerar på just gränsen mellan Sverige och Finland? Det intresserade Åsa Abelin som i sin senaste forskning har tittat på ljudhärmande ord i Meänkieli, ett av fem minoritetsspråk i Sverige.Ljudvärld möter Åsa Abelin för att prata om hur ett språk ”hittar” sin ljudstruktur och om slutsatserna i hennes senaste forskning.Reporter och producent: Joseph KnevelSlutmix: Maths KällqvistEn produktion för Sveriges Radio av KnevelÅsa Abelins artikel i ämnet

Kan man rita eller måla fram musik? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Lina Nyberg läste sin master i komposition ville hon undersöka hur, eller om, fler sinnen kunde användas för att skapa musik. Kan man se, teckna eller känna ljud? Som en del av sina studier började Lina måla sina kompositioner innan de blev noter.Ljudvärld möter Lina Nyberg för att fråga om det går att höra med sina ögon?Reporter och producent: Joseph KnevelSlutmix: Maths KällqvistEn produktion för Sveriges Radio av Knevel

Med hjälp av kommunikation via känsel, haptik, skulle man kunna känna musik istället för att höra den Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vid Högskolan i Borås pågår ett forskningsprojekt kallat MUSE-IT som, lite förenklat, undersöker hur man gör kultur mer tillgänglig och inkluderande med hjälp av avancerad teknik.Vid en workshop i projektet möter Ljudvärld musikern Peter Larsson som berättar om hur modern teknik har gjort det möjligt för honom att komponera och framföra musik.Ljudvärld möter också dövblinda Russ Palmer som beskriver hur han och hans fru Riitta Lahtinen utvecklat ett slags språk: socialhaptisk kommunikation. Ett komplement till talat eller tecknat språk och som ger dövblinda hjälp att tolka omgivningen med hjälp av känseln.Nasrine Olsson, biträdande professor på högskolan i Borås och projektets koordinator, visar upp en prototyp på en haptisk väst - skulle man med den till exempel kunna visa hur regn ser ut genom känsel?Reporter och producent: Joseph KnevelSlutmix: Maths KällqvistMusik: Deaf blind blues av Russ Palmer & Consideration av Peter LarssonLjudvärld produceras för Sveriges Radio av Knevel

Våra fotsteg, och förmåga att gå i takt, kan kanske förklara varför musik funnits med människan under många tusen år Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Matz Larsson, överläkare och specialist i lungmedicin, fick hjälp av sin son att fundera över människans relation till ljud och mer specifikt, ljudet vi skapar när vi går. Varför går vi takt? Har den förmågan gjort att vi faktiskt hör faror bättre och kan det vara så att fotstegens takt också är anledningen till att vi lyssnar på musik? Matz Larssons funderingar blev forskning och här är några av hans artiklar:Why do birds flock and fish shoal? Music to my ears: how language evolved Schooling Fish from a New, Multimodal Sensory Perspective Bipedal Steps in the Development of Rhythmic Behavior in HumansReporter och producent: Joseph KnevelSlutmix: Maths KällqvistEn produktion av Knevel

Vi gör det med hjälp av benförankrade hörapparater, en upptäckt som kom till av en slump när ett tandimplantat testades Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Mia Eliasson, en av alla som lever med benförankrade hörapparater, berättar om hur det var att plötsligt kunna höra surret från datorn, sina egna steg och om att få stå på Ullevi och sjunga IFK Göteborgs inmarschlåt.Sören Nilsson arbetar som elingenjör på ett företag som tillverkar hörapparater och han förklarar hur tekniken fungerar och hur allt började.Reporter och producent: Joseph KnevelSlutmix: Maths KällqvistEn produktion av Knevel

De mest vardagliga ljuden blir till valar, pistolskott och enorma portar när ljud till datorspel skapas Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På Högskolan i Skövde pluggar Tilde Sjögren Dataspelsutveckling - ljud och hon spelar upp några av ljuden hon skapat, vi får bland annat höra hur en sopkorg blir en enorm port.Niklas Nähl är programansvarig för ljudprogrammet och han berättar om hur ljud i datorspel har utvecklats. Från de tidiga enkla spelen till dagens enorma produktioner och hur många hämtat ljudinspiration från casino- och flipperspelsljud.Reporter och producent: Joseph KnevelSlutmix: Maths KällqvistEn produktion av KnevelSpelljuden kommer från: Red Dead Redemption, Super Mario, Resident Evil, Far Cry 4 och Dredge

Kiruna är mitt uppe i en flytt och den spelas in i ett tvärvetenskapligt EU-projekt Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Just nu spelas ljudet av både det gamla och nya Kiruna in och när det är gjort bjuds Kirunaborna in till intervjuer där de får lyssna och prata om ljuden. För vad betyder ljuden en stad skapar för invånarna? Kan man förändra ljudet av en stad om det är störande eller förstärka det som är positivt, går det att komponera ett stadsljud?Resultaten av intervjuerna och ljudinspelningarna presenteras i konstnärliga projekt som planeras i flera delar under 2025.Arbetet leds av Stefan Östersjö som är professor i musikalisk gestaltning på musikhögskolan i Piteå vid Luleå tekniska universitet, hör honom prata om ljudet av vind, klocktorn och mullret från sprängningarna.Reporter och producent: Joseph KnevelSlutmix: Maths KällqvistEn produktion av Knevel

Mode är inte bara det vi ser utan också alla ljud våra kläder skapar Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vidmina Stasiulyte är lektor på Textilhögskolan i Borås och hennes forskning handlar om soniskt mode. Vad är det för ljud vi skapar när vi går, med våra smycken och accessoarer eller våra kläder? Och vad säger ljudet av höga klackar, funktionskläder eller mjukisbyxor? Mode är, säger Vidmina, inte bara det visuella utan också i hög grad ljudet som skapas.Vi möter henne i hennes ljudstudio och får höra exempel på några av alla ljud hon skapat i sin forskning – bland annat den högklackade skon med sugpropp!Reporter och producent: Joseph KnevelSlutmix: Maths KällqvistEn produktion av Knevel

Livslånga skakningar i händerna försvinner efter 15 sekunder med fokuserat ultraljud Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vid universitetssjukhuset i Umeå finns nu, hösten 2024, en maskin som med magnetkamera och fokuserat ultraljud kan behandla patienter med skakningar (tremor) och det utan kirurgiska ingrepp. Ultraljudet fokuseras mot det område i hjärnan som är problemet och ”slår ut” det. Patienten är vaken under behandlingen och kan se hur skakningar, som ofta pågått väldigt länge, slutar.Patric Blomstedt, professor i stereotaktisk och funktionell neurokirurgi i Umeå, var den som utförde den första operationen i Sverige och han berättar om hur operationen går till.Vi möter också Per Hallebratt, den första patient som behandlats med fokuserat ultraljud i Sverige. Han har levt med skakningar i hela sitt liv och nu, som 55-åring, efter operationen kan han äta utan att behöva använda två händer och sked.Innan maskinen var på plats i Umeå kunde svenska patienter får hjälp på sjukhuset i Åbo, Finland. Där har man använt fokuserat ultraljud en tid och Micael Adler är en av dem som blivit behandlad där - också hans händer är numera helt stilla och han kan nu svetsa igen utan att använda två händer.Reporter och producent: Joseph KnevelSlutmix: Maths KällqvistEn produktion av Knevel