Institutet för framtidsstudier

Vad är det som får människor att hjälpa sina grannar, följa gemensamma regler och ta ansvar för något större än sig själva?Vilken betydelse har tillit för ett samhälles motståndskraft? Varifrån kommer människors känsla av plikt? Och vad händer med ett samhälle om tilliten mellan människor börjar svikta?Under Beredskapsveckan bjuder Armémuseum in till ett samtal om plikt, beredskap och försvarsvilja. Två forskare möts för att diskutera vad som får människor att samarbeta, engagera sig för det gemensamma och stå upp för samhället när det sätts på prov.Nationalekonomen Erik Mohlin forskar om samarbete, normer och varför människor väljer att bidra till kollektiva nyttigheter. Hela kvällen modereras av Emilia Engblad från Armémuseum.

Vilka är partiernas motiv och mål när koalitioner ska bildas och hur bra är våra politiker på att förhandla? I seminarieserien Offentliga samtal möter vi en forskare, en praktiker och en politiker i ett samtal kring ett aktuellt ämne. Välkommen till ett av höstens två samtal som äger rum på Kulturhuset i Stockholm.Trots att alla vet att det krävs förhandlingar, kohandel och röstbyten för att nå långsiktiga partiöverenskommelser under mandatperioder och efter val, är det sällan fokus på varför partierna förhandlar som de gör: Vilka motiv och mål styr partiernas agerande när koalitioner ska bildas?Hur ser processerna ut när partier med olika utgångspunkter – som i bildandet av S+M-styren – hittar varandra. Och vad säger det om hur de värderar makt, politiskt innehåll och långsiktiga relationer? Hur bra är de egentligen på att förverkliga sina väljares önskemål om att realisera så mycket som möjligt av den egna politiken?MedverkandeJohan Wänström, lektor Centrum för kommunstrategiska studier vid Linköpings universitetIbrahim Baylan, fd minister (S)Tove Hovemyr, ledarskribent och debattredaktör Upsala Nya TidningSamtalsledare: Anders Bjers, Vetenskapsrådet

Det har i vår gått exakt 50 år sedan Astrid Lindgren skrev sin saga om Pomperipossa i Monismanien, allegorin där hon driver med Sverige som överreglerad enpartistat där medborgare tvingas betala 102 procent i skatt. Idag, ett halvsekel senare, hör svensk skol- och vårdmarknad till Europas mest avreglerade. Vänsterlutande analytiker menar att Sverige blivit en marknadsliberal lekstuga med drag av bananrepublik, medan högerlutande menar att nationen har de radikala avregleringarna att tacka för dagens välstånd.I ett stort forskningsprojekt vid Uppsala universitet har "idén om marknaden" och framväxten av en ny, unik "marknadsliberalism i de nordiska välfärdsstaterna" studerats, med slutsatsen att moralen någon gång på 1980-talet försvann ur samtalen och därefter har marknaden uppfattats som en neutral mekanism, en dygd i sig. Stämmer det? Hur marknadsunikt är Sverige? Hur ska epoken förstås?MedverkandeJenny Andersson, professor idéhistoria och forskningsledare för "Neoliberalism in the Nordics" Uppsala universitetMikael Odenberg, fd minister och ekonomisk-politisk talesperson ModeraternaKarin Grundberg Wolodarski, författare till boken Experimentet – så blev svenska skola en av världens mest avreglerade (Natur & Kultur 2022).Moderator: Magnus Linton

I snart två decennier har sociologen Roland Paulsen i essäns form ställt diagnoser på det svenska samhället: varför vi bara lyder, varför vi är så oroliga, varför vi så ofta tar livet av oss och varför det växande materiella välståndet tycks betyda så lite för hur vi mår. Nu är han tillbaka med en bok om gener och miljö och dess relation till det föräldrar febrilt letar efter i sina barn: begåvning. Finns talang? Vad är begåvning? Efter en djupdykning i den egna familjens historia undersöker Paulsen vad som händer med en ung människa som tidigt får lära sig att begåvning är något man har – eller saknar? Vilken roll spelar betyg, diagnoser, musikklasser och idrottsgymnasium i en ung människas liv och vad betyder egna och andras begåvningsföreställningar för vem man sedan blir?Medverkande:Roland Paulsen, sociolog och författare till bland andra Avbegåvad – en essäberättelse om arv och miljö (Albert Bonniers förlag 2026) och Tänk om – en studie i oro (2020).Julia Ravanis, teknikhistoriker och författare till Emmys teorem och Skönheten i kaos (Natur & Kultur 2024 och 2021).Sakli(g)t arrangeras av Rikstolvan i samarbete med, Institutet för framtidsstudier och Linnéuniversitetet. Med stöd av Kulturrådet, Riksbankens jubileumsfond, Stiftelsen Natur&Kultur och Svenska akademien.

Sakli(g)t festival 2026, 2 augusti på Rikstolvan i JärrestadUnder det senaste året har maskingenrerad text gått från att vara starkt ifrågasatt till att bli en omfamnad självklarhet i många författares och forskares skrivprocesser. Människan har alltid haft en fascination för kopior av sig själv och ting som kan agera människolikt, och kognitionsvetare menar att den stora risken på framtidens kunskapsfront inte handlar om att AI-systemen kommer ta över för att de blir för intelligenta – utan att för att människor blivit för dumma. Vad händer med läsning, kunskap och estetik när ingen längre kan vara säker på att avsändaren är ett levande subjekt?Medverkande:Åsa Wikforss, filosof, ledamot av Svenska Akademien och författare till Varför lära? Meningen med mänsklig kunskap i AI-tider (NoK 2026).Peter Gärdenfors, kognitionsvetare och författare till Kan AI tänka? Om djur, människor och robotar (Fri tanke 2024).Julia Ravanis, teknikhistoriker och författare till Emmys teorem och Skönheten i kaos (Natur & Kultur 2024 och 2021).Sakli(g)t arrangeras av Rikstolvan i samarbete med, Institutet för framtidsstudier och Linnéuniversitetet. Med stöd av Kulturrådet, Riksbankens jubileumsfond, Stiftelsen Natur&Kultur och Svenska akademien.If you wish to receive invitations to our seminars via email, subscribe here. https://www.iffs.se/en/about-us/newsl...

År 2026 är Sverigedemokraterna (SD) stödparti åt en moderatledd regering och genom Tidöavtalet en fullvärdig part i utformningen av svensk politik. Så såg det inte ut för åtta år sedan. År 2018 stod SD utanför den politiska makten, och övriga riksdagspartier vägrade förhandlingar, överenskommelser och samarbete med partiet.Vad gör en sådan förändring med väljarna i Sveriges tre största partier? Håller SD-väljarnas misstro mot etablerade medier och institutioner i sig, nu när partiet självt sitter nära makten? Hur ser Moderaternas väljare på sina nya politiska bundsförvanter? Finns det någon möjlighet för Socialdemokraterna att få tillbaka de väljare som de en gång förlorade till SD?Den här rapporten är en uppföljning och utveckling av en studie som publicerades 2018 av Sverigedemokraternas, Moderaternas och Socialdemokraternas väljare. Den kartlägger väljargruppernas förhållande till regeringsmakten och till varandra, deras syn på klimatfrågan och den offentliga sektorns storlek, samt deras positioner i frågor om invandring och nationell identitet. Även upplevd marginalisering och den känslomässiga polariseringen mellan väljargrupperna undersöks.Sammantaget tecknas här en bild av hur tre olika väljargrupper reagerat på ett politiskt landskap i grundläggande förändring.MedverkandePontus Strimling, professor i analytisk sociologi, Institutet för framtidsstudierJens Rydgren, professor i sociologi vid Stockholms universitet och affilierad vid Institutet för framtidsstudierModerator: Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap, Institutet för framtidsstudierAnmäl dig till våra nyhetsbrev: https://www.iffs.se/nyhetsbrev

Svenskarnas attityder till migration har förändrats tydligt sedan 2010-talets mitt – men bilden är mer nyanserad än den politiska retoriken ofta ger intryck av. Det var en av huvudpoängerna när Göran Holmqvist presenterade sin rapport om migrationsopinionen. Rapporten beskriver hur svenskarnas attityder till migration har utvecklats sedan ungefär 2012, med särskilt fokus på två möjliga påverkansfaktorer: migrationsvågorna och den gängrelaterade brottsligheten. Det empiriska underlaget hämtas från fyra etablerade undersökningar: Gallup World Poll, SOM-institutets årliga undersökningar, European Social Survey och Eurobarometern. En central slutsats är att åren 2015–2016 framstår som en tydlig vattendelare. Då ökade andelen som såg migration som ett betydande samhällsproblem, och opinionen blev mer skeptisk till ett stort flyktingmottagande. Det skedde ungefär samtidigt som en omläggning av migrationspolitiken i mer restriktiv riktning och data ger inte något entydigt svar på vad som orsakade vad. Samtidigt visar Holmqvists genomgång att attityderna inte kan beskrivas som entydigt migrationsfientliga. – Det stämmer att opinionen vändes mot ett alltför stort flyktingmottagande. Men det är inte heller så att svenska folket har en attityd av typen att vi ska stänga våra gränser, säger Göran Holmqvist.

Den exponentiella tillväxten av AI-genererade bilder och filmklipp har, tillsammans med de traditionella mediernas hårdnande kamp om utrymme i sociala medier, skapat en offentlighet som får allt svårare att verifiera bilders och händelsers ursprung i det som hittills kallats verkligheten. Antalet ”fotografier” som cirkulerar på internet fördubblas varje år, varje dygn genereras miljoner nya bilder och det autentiska dokumentärfotografiet är snart helt begravt i floden av maskingenererade men fullt realistiska klipp ur filmer och nyhetsinslag. Deep fake är redan gårdag. Algoritmgenererade kändisar bestämmer vad som är sant.Analytiker spår en framtid där offentligheten delas upp i en hårt reglerad zon och en helt oreglerad zon. Men hur ska kontrollen av den reglerade zonen se ut? Vem ska göra den? Är den ens möjlig – tekniskt och demokratiskt? Hur funkar de senaste redskapen för bildverifiering? Kan AI rädda vad AI förstört? Ska staten kliva in? Vad säger medieforskarna, mediecheferna, politikerna?MedverkandeKari Andén-Papadopoulos, professor medie- och kommunikationsvetenskap och forskningsledare för projektet ”Digitala vittnesbilder och kampen för mänskliga rättigheter” vid Institutet för framtidsstudier.Martin Jönsson, redaktionell utvecklingschef och AI-director på Bonnier News.Ali Esbati, sociala medier-pionjär, fd riksdagsledamot och ekonomisk-politisk talesperson Vänsterpartiet.Moderator: Magnus Linton, Institutet för framtidsstudier

FNs klimatpanel säger nu rakt ut att för att ens ha en chans att hålla oss under två grader måste vi inte bara sluta släppa ut utan också aktivt suga tillbaka koldioxid ur luften i gigantiska mängder. Många miljarder ton per år. De klimatåtgärder som ska lösa detta är BECCS (bioenergi plus koldioxidlagring) och DACCS (direkt infångning från luften). Men trots många år av hype, hopp och pilotprojekt är teknik och skala inte i närheten av vad som krävs. Kostnaderna är enorma, energibehovet gigantiskt, markkonflikterna uppenbara och risken för greenwashing är överhängande.Så vad säger egentligen forskningsfronten 2026 om koldioxidinfångning? Närmar vi oss det tekniska genombrott som kan vända skutan – eller lever vi i en teknikpositivistisk fantasi som ger industri och politiker en bekväm ursäkt att skjuta de riktigt jobbiga besluten framför sig? Välkommen till Offentliga samtal, där en forskare, en politiker och en praktiker möts för ett samtal – denna gång om klimatets mest kontroversiella wildcard: negativa utsläpp.MedverkandeKenneth Möllersten, adjungerad professor vid KTH samt forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.Per Holm, klimatpolitiskt ansvarig på Energiföretagen.Helena Dyrssen, statssekreterare, Klimat och näringslivsdepartementetModerator: Anders Bjers, Vetenskapsrådet

Den första oktober i år sa riksdagen ja till förslaget att göra det svårare att ändra i grundlagen. Ett av syftena är att försvåra ändringar som hotar eller avskaffar demokratin. Det aktuella förslaget går ut på att det inte längre ska räcka med enkel majoritet utan krävas två tredjedels majoritet i en andra riksdagsomröstning, efter ett mellanliggande val, för att få igenom en grundlagsändring. Detta skulle göra det mycket svårt att ändra grundlagen i framtiden.Förslaget har mött kritik, inte bara från politiker. Även demokratiforskare menar att detta skulle innebära en skrämmande inskränkning av demokratin som riskerar att omöjliggöra folkviljans genomslag i flera kanske nödvändiga eller rimliga beslut, till exempel snabba åtgärder för att hantera klimatkrisen eller ett avskaffande av monarkin.Skyddas demokratin om det blir svårare att ändra grundlagarna? Ökar eller minskar demokratin när majoritetens makt minskar? Varför ska det bli svårare att ändra alla grundlagar om förslagets syfte bara är att skydda demokratin?Hör Torbjörn Tännsjö, filosof, Ludvig Beckman, statsvetare och forskare vid IFFS, och Jenny Björkman, docent i historia.