Geosnack med Svenska Geotekniska Föreningen

Bergbultning är en av de vanligaste metoderna för att förstärka berg i tunnlar och bergrum. Genom att förankra bultar flera meter in i bergmassan kan instabila block säkras och laster tas upp. Ofta samverkar bergbultarna med sprutbetong för att skapa ett förstärkningssystem med lång teknisk livslängd. I det här avsnittet av Geosnack möter vi bergspecialisten DavidHersvik, produktionsledare i Västlänken. Han beskriver processen efter sprängning. Berget skrotas, tvättas och karteras geologiskt innan behovet av förstärkning bedöms. Beroende på bergmassans kvalitet kan förstärkningen utföras som selektiv bultning av enskilda instabila block eller som systembultning med bestämda bultavstånd. Men hur vet man att förstärkningen fungerar? David berättar om olika metoder för att kontrollera att bultarna är korrekt installerade och ingjutna. Vi diskuterar också vad som krävs när konventionell förstärkning med bergbult och sprutbetong inte är tillräcklig. Avslutningsvis handlar det om utvecklingen inom bergförstärkning: från selektiv bultning mot mer systematiserade metoder – och hur mekanisering kan förbättra både produktion och arbetsmiljö.

Att bygga en järnvägstunnel under en stor stad är ingen enkel sak. Berggeologen David Hersvik har arbetat med Västlänken sedan projekteringsstadiet och i dag är produktionsledare vid Otterhällan. Han berättar om hur man försöker förstå berget innan tunneldrivningen börjar, och vad som händer när prognosen möter verkligheten. Vi prata om några av projektets mest komplicerade passager. Vid Yxhugget minskar bergtäckningen till omkring tre meter samtidigt som Västlänken passerar över Götatunneln. En sträcka på bara cirka 30 meter har tagit omkring ett år att ta sig igenom. David förklarar hur injektering används för att täta sprickor och begränsa grundvattenläckage Han berättar om tullgränser som är kontrollpunkter innan kritiska moment. Men den kanske största utmaningen från detta projekt som pågår i årtionden handlar inte om berg. Den handlar om samarbete mellan beställare, entreprenörer, projektörer och specialister.

En tunnel kan vara över hundra år gammal och fortfarande användas varje dag. Men vad är det egentligen som gör att den håller, och hur upptäcker man problemen innan något rasar? I Geosnack möter vi Peter Lund, bergtekniker och seniorkonsult med 35 års erfarenhet av tunnlar och berganläggningar. Han har arbetat med allt från Arlandabanan till inspektion och förvaltning av befintliga tunnlar. Peter berättar också om ett block stort som en folkvagn som upptäcktes hängande ovanför en järnvägstunnel och om hur inspektionen ledde till en omfattande förstärkning innan något hann hända. Samtidigt blir utmaningen större när vi bygger fler och längre tunnlar, medan tiden för att inspektera dem ofta är begränsad till några få timmar på natten. Scanning och ny teknik kan hjälpa till att hitta problemområden, men än så länge är det svårt att helt ersätta människan som går in, tittar, känner och knackar.  

Kalkstensbrytningen i Slite blev en nationell angelägenhet där grundvatten, våtmarker och fjärilar ställdes mot Sveriges cementförsörjning. I det här avsnittet möter vi hydrogeologen Jakob Eng, som varit djupt involverad i utredningarna bakom Heidelberg Materials nya tillstånd. Han berättar om varför avslaget 2021 skapade sådan uppmärksamhet och hur miljöprövningen växte till ett av Sveriges mest omfattande grundvattenprojekt. Jakob berättar om hur han ser på risken för att grundvatten, dricksvatten och Natura 2000-områden påverkas i området. Det handlar om juridik, myndigheter, avancerade undersökningsmetoder och utmaningen med att förklara något man inte kan se, grundvatten. Det blir ett avsnitt om vetenskap, förtroende och vad som händer när miljöprövning möter samhällskritisk industri.    Slutsatser Grundvattenfrågan blev central eftersom den är både tekniskt komplex och svår att kommunicera. Slitefallet visar hur miljöprövningar kan få enorma samhällskonsekvenser när industri, naturvärden och försörjningssäkerhet kolliderar. Jakob Eng efterlyser mer nationell expertstyrning i tekniskt svåra tillståndsfrågor, så att besluten inte blir för beroende av lokala tolkningar.

Vi möter Gustav Sohlenius, statsgeolog på SGU, för ett samtal om sura sulfatjordar, ett dolt miljöproblem som kan orsaka försurning, metallutsläpp och fiskdöd. Gustav förklarar hur sulfidjordar blir farliga när de exponeras för luft, till exempel vid dikning, byggprojekt eller sänkta grundvattennivåer. Det handlar om geokemi och kartläggning till praktiska frågor om byggnation, jordbruk, hälsorisker och klimatförändringar. Vi får också veta hur SGU arbetar med fältmätningar, maskininlärning och kartvisare för att hitta riskområden i både norra och södra Sverige. Ett avsnitt om jordar som kan se ofarliga ut – men som kan få stora konsekvenser om de hanteras fel.   Slutsatser Sura sulfatjordar uppstår när sulfidjordar exponeras för syre, vilket kan sänka pH och frigöra metaller till vattendrag. Problemet finns inte bara i norra Sverige utan även i låglänta områden i södra Sverige, särskilt där det finns gyttjelera och lergyttja. Den viktigaste åtgärden är att undvika oxidation genom att hålla grundvattenytan hög och hantera schaktmassor så att de inte exponeras för luft.  

Ola Forssberg på Trafikverket är gäst och ställer frågan om systemet inom miljölagstiftning och tillståndsprocesser verkligen levererar i praktiken. Vi pratar om varför processerna blivit så tunga, långsamma och kostsamma. Fokus flyttas från lagens utformning till hur vi själva tillämpar den, där rädsla och överambition driver fram onödigt omfattande utredningar. Ola menar att branschen i många fall skapar sina egna problem genom att inte våga avgränsa och prioritera. Samtidigt ger Ola Forssberg konkreta exempel där kortare, tydligare ansökningar faktiskt gett snabbare och bättre processer.   Slutsatser: Det är inte lagstiftningen som är huvudproblemet, utan hur vi använder den Överutredning och rädsla för att göra fel driver ineffektivitet Tydligare avgränsning och mod att utmana praxis kan förbättra både tempo och kvalitet

Podden besöker Grundläggningsdagen 2026 på Älvsjömässan i Stockholm, Svenska geotekniska föreningens stora årliga branschdag. Vi möter arrangörer, besökare, föredragshållare och utställare. Samtalen rör bland annat nätverkande, teknikutveckling, geofysik, hållbara grundläggningsmetoder, examensarbeten och nya lösningar inom borrning och stål. Avsnittet visar hur viktig Grundläggningsdagen är som mötesplats för kunskapsutbyte, inspiration och kontakt mellan personer i branschen.    Medverkande i avsnittet: Joacim Olsson – regionchef för Geoteknik Nord/Mitt på Sweco /Ordförande SGF Pia Larch, rea manager Skanska Geoteknik Omid Ahmadi – Geotekniker/Geofysiker på Bjerking AB Tony Forsberg – Business Owner Nordic Geo Magnus Rynn - Business Owner Nordic Geo Construction Tobias Stridh – året examensarbete 2025 Juan José Arriola – eåret examensarbete 2025 Mikael Selenius – Technical sales at Ischebeck Sweden Karin Wikar – Sales manager Piles SE, SSAB Paul Bandak – Founder and CEO, Nora Consulting Engineering Daniel Johansson – NCOO Nora Consulting Engineers AB Markus Mangsten – VD, Taratest AB

Bergsprängningsexperten Urban Åkesson på Trafikverket berättar om utvecklingen inom bergsprängning de senaste 15–20 åren. Vi pratarom AI, datadrivna prognoser och varför teknik ofta ligger långt före juridik, ansvar och entreprenadformer. Urban förklarar varför elektroniska sprängkapslar varit ett av de största faktiska teknikskiftena och hur de kan minska vibrationer och öka säkerheten dramatiskt. Vi pratar också om berg som konstruktionsmaterial, och varför okunskap hos projektörer och gestaltningsprogram leder till onödiga kostnader och klimatpåverkan. Ett avsnitt om systemfrågor, mod och varför teknik sällan är det största problemet. Slutsatser Teknikutveckling bromsas ofta mer av juridik, ansvar och organisation än av tekniska begränsningar. Elektroniska sprängkapslar är ett tydligt exempel på teknik som fungerar — men tog lång tid att accepteras. Berg underskattas som konstruktionsmaterial, trots extrem hållfasthet och stora klimatvinster.   Programledare och producent är Tomas Tränkner.

Vi pratar om bergsprängning som hantverk, erfarenhetskunskap och riskhantering. Trafikverkets bergspecialist Urban Åkesson berättar hur man lär sig läsa berget, varför skonsam och försiktig sprängning är två helt olika saker och vad som faktiskt avgör om en sprängning är lyckad. Vi går igenom säkerhet i stadsmiljö, vibrationer, luftstötvågor och varför sprängning ofta väcker mer rädsla än det finns fog för. Vi pratar om små cykelbanor till stora infrastrukturprojekt slussar i Trollhätte kanal. Ett avsnitt fyllt av konkreta exempel, praktiska lärdomar och verkligheten bakom rubrikerna. Slutsatser Sprängning är i hög grad ett erfarenhetsbaserat hantverk där förmågan att läsa berget är avgörande. Skillnaden mellan skonsam och försiktig sprängning missförstås ofta, trots att den är central för både resultat och säkerhet. Rätt metodval, sprängning, sågning eller en kombination, kan spara både pengar, tid och samhällsrisker.   Programledare och producent är Tomas Tränkner.

Bergteknikern Jan Hermansson berättar om sina erfarenheter från gruv-, olje-, kärnavfalls- och infrastrukturprojekt. Han beskriver hur oljebranschens resurser och kärnavfallsforskning drivit teknikutveckling som senare spridits till andra sektorer. Inom infrastruktur styr Trafikverkets regelverk starkt och gör innovation svårare, medan gruvbranschen ofta har mer utrymme för teknikutveckling. Jan pratar om hur 3D-modellering infördes i branschen, men menar att projekten trots ny teknik blivit dyrare utan att nödvändigtvis bli bättre. Han avslutar med en uppmaning till yngre ingenjörsgeologer att pröva flera branscher och gärna arbeta internationellt för att sprida kunskap.   Lärdomar Oljebranschens pengar och kärnavfallsforskningen har varit motorer för teknikutveckling som andra branscher dragit nytta av. Infrastruktursektorn i Sverige är starkt regelstyrd, vilket hämmar innovation och bidrar till höga kostnader. Jan ser korsbefruktning mellan branscher och internationell erfarenhet som avgörande för framtidens ingenjörsgeologer.