Vetenskapsradion Forskarliv

Nya Vetenskapsradion – din dagliga guide till ny forskning och fascinerande vetenskap med Sveriges Radios Vetenskapsredaktion. 20 minuter – varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vetenskapsradion Forskarliv flyttar nu till det nya programmet Vetenskapsradion, och slås ihop med Vetenskapsradion Hälsa och Vetenskapsradion På djupet till ett dagligt vetenskapsprogram.Det här flödet upphör och alla nya avsnitt av programmet kommer att publiceras under programmet Vetenskapsradion.Dagligt vetenskapsprogram från Sveriges Radio – om ny forskning och fascinerande vetenskapI nya Vetenskapsradion guidar Sveriges Radios vetenskapsredaktion dig i allt från forskningsfronten till vetenskapen som påverkar din vardag.Alla gamla avsnitt av Vetenskapsradion Forskarliv kommer finnas kvar om man vill lyssna på dem i efterhand. Men från och med fredagen den 25 oktober 2024 kommer alla nya avsnitt att publiceras under namnet Vetenskapsradion.

Jens Ludwig forskar om våldsbrott och var med och grundade Crime Lab vid University of Chicago. För sex år sedan blev han själv pistolhotad vid ett rån, och tror att hans kunskaper hjälpte honom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Jens Ludwig är professor i nationalekonomi, men var aldrig intresserad av att forska om metoder att tjäna pengar på börsen. I stället ville han använda samma beteendevetenskapliga lärdomar, som kommit fram inom fältet ”behavioural economics”, för att förstå sig på hur skjutvapenvåldet sker - hur de som skjuter fattar sina beslut och vad som ligger bakom.Forskningen visar att snabbt, automatiskt, ofta ganska omedvetet beteende väldigt ofta ligger bakom skjutningarna. Tjafs och gräl som lika gärna kunde ha stannat av om inte de som bråkar hade haft tillgång till vapen. Men beteendevetenskapliga metoder som går ut på att lära sig alternativa mer medvetna sätt att agera har visat stor framgång, säger Jens Ludwig.Som också tror att hans kunskaper om det hjälpte honom när han själv blev rånad under pistolhot. För också ett rånoffers snabba automatiska beteende kan ställa till det.Programmet är en repris från 17 april 2024.Lena [email protected]

För en person som direkt får hjärt- och lungräddning vid ett plötsligt hjärtstopp fördubblas chansen till överlevnad. Men för varje minut som går utan hjälp minskar överlevnadschansen med cirka tio procent. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det finns inget annat medicinskt tillstånd där det är lika bråttom, säger hjärtläkaren och professorn Jacob Hollenberg, som leder forskningen på Hjärtstoppscentrum i Stockholm. De är beroende av frivilliga livräddare ute i samhället, för utan dem går det inte att korta tiden utan hjärt-och lungräddning.På Hjärtstoppscentrum forskar de på olika metoder att öka överlevnadsandelen, och det är också fler som klarar sig idag. När Jacob Hollenberg började som läkare och forskare för drygt 20 år sedan var det cirka 4 procent av plötsligt-hjärtstoppspatienter som överlevde. Idag är det drygt 12 procent, enligt senaste statistiken från Hjärt- och Lungfonden.Lena [email protected]

Nu forskar Susanne Urban om hur städer ska kunna hålla ihop och inte bli så uppdelade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Susanne Urban gillade Alby där hon växte upp. Men redan när området var nytt beskrevs det som en problemförort med hög kriminalitet. Det fick henne tidigt att inse att resurserna är olika i olika delar av staden. Hon utbildade sig till sociolog och nu forskar hon om städer, integration och hur det ska bli sammanhållning i städer, också mellan olika områden.Susanne Urban är medlem i Vänsterpartiet.Programmet är en repris från februari 2024.Lena [email protected]

Michael Bok drömde om att hitta en sällsynt havsmask med unika ögon, som han bara sett en enda av, för många år sedan. Han hade nästan gett upp, då han plötsligt såg tusentals i ett youtube-klipp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det handlar om en sorts havsborstmaskar, som är så ovanliga att de bara har ett vetenskapligt namn. Men bland synforskare är alciopider intressanta för att de har så stora ögon. Men samtidigt är de sällsynta och ömtåliga och nästan omöjliga att hitta eftersom de är genomskinliga och lever långt ut i havet. Sist någon skrev en vetenskaplig artikel om dem var på 1970-talet.Michael Bok, forskare vid Lunds universitet, hade sett en enda individ, 2015, vid Stora Barriärrevet. Men nästan gett upp hoppet om att hitta fler. Tills ett youtube-klipp med tusentals poppade upp i hans flöde.Lena [email protected]

Lars Lilliestam bygger sin forskning i musikvetenskap på långa intervjuer om hur och varför folk lyssnar på musik. Och hur musiken påverkar dem. Det har han forskat om i decennier och precis skrivit en ny bok. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Musik och människor - vad vi gör med musik och varför” heter hans bok, som sammanfattar både hans och andras forskning, som han stött på under alla de år han forskat och undervisat vid Göteborgs universitet. Han har skrivit den ”för vanligt folk” för att det är viktigt att forskning når utanför universitetsvärlden, säger han.I boken berättar han om kvinnan som haft Björn Afzelius sorgliga låt ”Ikaros” som följeslagare, killen som tog hjälp av Bruce Springsteens munspel när morfar hade dött och hur han själv fick gåshud och började gråta i bilen på väg till återvinningen bara för att en viss låt spelades på radio.Programmet sändes första gången den 19 juni.Lena [email protected]

Erik Almlöf har forskat om vad de självkörande bilarna kan betyda för samhället, när de väl kommer ut på vägarna. En effekt är att det kan bli mer biltrafik om också de som inte har körkort kan ta bilen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Självkörande bilar framställs ofta som en positiv framtid för den som sitter i bilen, men vad det blir för effekter i själva samhället har det inte forskats lika mycket om. Det insåg Erik Almlöf, som jobbade i femton år som analytiker av kollektivtrafik, med prognoser om framtiden. Ofta fick han frågor om vad förarlösa fordon kunde innebära, när de väl kommer i trafiken.Så han började själv forska om det och har nyligen doktorerat vid KTH med en avhandling om vad just de förarlösa fordonen kan betyda för samhället.Förutom att påverka trafiken kan det påverka folkhälsan om fler börjar ta bilen, som annars kanske gått till buss och tåg, eller cyklat, menar han. Det kan också ställa till oreda i trafiken eftersom förarlösa bilar inte fantasi eller flexibilitet när det kan behövas i krångliga situationer.Och självkörande bilar skulle också kunna bli ett nytt mål för terrorangrepp, säger Erik Almlöf.Reporter: Björn Guné[email protected]: Lars Broströ[email protected]

Det kan bli överraskande tomt när ens barn flyttar hemifrån, och det är vanligt att föräldrar känner sorg. Psykologen Camilla von Below har skrivit en bok för att hjälpa föräldrar att ta sig igenom det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Camilla von Belows egen son flyttade hemifrån blev hon förvånad över sina egna känslor. Hon trodde hon var beredd. Som psykologiforskare slogs hon av hur lite forskning det finns om det här, trots att det är något som många går igenom. Det finns mer forskning om andra naturliga utvecklingssteg i familjelivet, som att få barn, skilsmässor eller sorg i andra situationer. Men i sitt arbete som psykoterapeut kom Camilla von Below i kontakt personer som utvecklat ångest, depression, eller upplevt en stor tomhet och meningslöshet efter att barnen flyttar. Så hon insåg att det kunde behövas någon sorts hjälp och skrev en bok: ”När barnen flyttar hemifrån”.Lena [email protected]

Lina Nerlander är expert på könssjukdomar på Europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC. Men på fritiden är hon också ståuppkomiker och då skämtar hon både om epidemiologi och könssjukdomar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nu funderar hon på om humorn också skulle kunna vara en strategi för att sprida kunskap på sitt jobb. För könssjukdomarna ökar i Europa och det är viktigt att nå de unga. Det är nämligen bland gruppen unga vuxna som de ser en ökning och de kan vara svåra att nå. Något har hänt efter pandemin, som gör att flera könssjukdomar ökar - gonorré, chlamydia och syfilis.Programmet är en repris från 20 mars 2024.Lena [email protected]

Svenska Torsten Wiesel är nobelpristagaren i medicin som upptäckt grunden för hur våra synintryck blir till bilder i hjärnan. Han har varit rektor på Rockefeller University och är fortfarande rådgivare åt unga forskare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Torsten Wiesels och kollegan David Hubels forskning om synen handlade om hur synintryck på näthinnan går vidare och omvandlas till bilder i hjärnan. Det ledde också till att vi förstod hur viktigt det är att barn med medfödda synfel behandlas så fort som möjligt för att kunna ge dem en normal utveckling av synen.Torsten Wiesel växte upp vid mentalsjukhuset Beckomberga, där hans pappa var chefspsykiater. – Jag såg ingen skillnad på dem som var utanför och innanför staketet, säger han.Uppväxten väckte hans engagemang för dem som inte passar in och den har han haft med sig hela livet.– Jag har försökt vara en positiv kraft, säger han, om sina olika engagemang.Hör tankar från denna hundraåring som läste till läkare i slutet av 1940-talet, flyttade till USA och började forska på 1950-talet, fick medicinpriset 1981 och var rektor på Rockefeller University på 1990-talet. Och som fortfarande är rådgivare och mentor åt unga forskare.Programmet är en repris från juni 2024.Lena [email protected] i programmet: ”It's Still Warm” av kompositören Mike McGinnis. Den finns på albumet ”Ängsudden Song Cycle”, med texter av konstnären Mususa Wiesel, inspirerad av Torsten Wiesels barndom på familjens skärgårdsställe.