Forntida Astronauter

I tusentals år har människor berättat om jättar. De finns i Bibeln, Enoks bok, den grekiska mytologin, de nordiska sagorna och i traditioner från både Nord- och Sydamerika. Men under 1800-talet och början av 1900-talet började något märkligt dyka upp även i amerikanska tidningar: återkommande rapporter om enorma människoskelett som grävdes fram ur gravhögar, grottor och gamla begravningsplatser. I det här avsnittet undersöker vi berättelserna om jättarna, Väktarnas barn i Enoks bok, Bibelns nefilim, anakiter och refaiter och de gamla tidningsrapporterna om skelett som ibland uppgavs vara flera meter långa. Vi följer också spåren till Smithsonian Institution och frågar vad som egentligen hände med de kvarlevor som enligt rapporteringen skickades vidare till museer, universitet och forskningsinstitutioner. Var jättarna bara myter och sagor? Eller finns det en verklig historia bakom berättelserna om ett folk som en gång vandrade på jorden?

När människor möter en värld de inte kan förklara Under andra världskriget anlände amerikanska soldater till isolerade öar i Stilla havet. De kom med flygplan, fartyg, avancerad teknologi och enorma mängder förnödenheter. För lokalbefolkningen var detta ett möte med en värld de aldrig tidigare hade upplevt. När soldaterna senare försvann levde minnet av dem vidare. På vissa öar utvecklades religiösa rörelser där delar av militärernas handlingar och utrustning fick en helt ny betydelse. Fenomenet kom att kallas Cargo Cults. Men vad har detta med våra äldsta civilisationer att göra? I det här avsnittet undersöker vi en fascinerande parallell mellan dessa dokumenterade händelser och de forntida berättelserna om gudar som kom till människorna med kunskap. Vi möter Enki i Mesopotamien, Thoth i Egypten och Viracocha i Sydamerika. Gestalter som enligt gamla traditioner lärde människorna att skriva, räkna, bygga, odla och organisera sina samhällen. Vi återvänder också till berättelserna om Atlantis, syndafloden och Väktarna i Enoks bok. Kan det vi idag kallar mytologi vara minnet av verkliga möten mellan människor med helt olika kunskapsnivåer? Kan tekniska handlingar ha blivit religiösa ritualer? Och kan de gestalter som våra förfäder beskrev som gudar ursprungligen ha varit besökare från en värld vars kunskaper senare gick förlorade? I avsnittets avslutning knyter vi samman teorin med Väktarnas förbjudna kunskap, deras efterkommande och mysteriet med de avlånga skallarna. För om amerikanska soldater kunde få en närmast gudomlig betydelse i vissa samhällens föreställningsvärld under 1900-talet… Vad kan då ha hänt med berättelsen om Väktarna efter tiotusen år? Välkommen till ett nytt avsnitt av Forntida Astronauter.

När människor möter en värld de inte kan förklara Under andra världskriget anlände amerikanska soldater till isolerade öar i Stilla havet. De kom med flygplan, fartyg, avancerad teknologi och enorma mängder förnödenheter. För lokalbefolkningen var detta ett möte med en värld de aldrig tidigare hade upplevt. När soldaterna senare försvann levde minnet av dem vidare. På vissa öar utvecklades religiösa rörelser där delar av militärernas handlingar och utrustning fick en helt ny betydelse. Fenomenet kom att kallas Cargo Cults. Men vad har detta med våra äldsta civilisationer att göra? I det här avsnittet undersöker vi en fascinerande parallell mellan dessa dokumenterade händelser och de forntida berättelserna om gudar som kom till människorna med kunskap. Vi möter Enki i Mesopotamien, Thoth i Egypten och Viracocha i Sydamerika. Gestalter som enligt gamla traditioner lärde människorna att skriva, räkna, bygga, odla och organisera sina samhällen. Vi återvänder också till berättelserna om Atlantis, syndafloden och Väktarna i Enoks bok. Kan det vi idag kallar mytologi vara minnet av verkliga möten mellan människor med helt olika kunskapsnivåer? Kan tekniska handlingar ha blivit religiösa ritualer? Och kan de gestalter som våra förfäder beskrev som gudar ursprungligen ha varit besökare från en värld vars kunskaper senare gick förlorade? I avsnittets avslutning knyter vi samman teorin med Väktarnas förbjudna kunskap, deras efterkommande och mysteriet med de avlånga skallarna. För om amerikanska soldater kunde få en närmast gudomlig betydelse i vissa samhällens föreställningsvärld under 1900-talet… Vad kan då ha hänt med berättelsen om Väktarna efter tiotusen år? Välkommen till ett nytt avsnitt av Forntida Astronauter.

Se hela avsnittet på Youtube: https://youtu.be/ucmCfmhy_cE

Från Peru och Bolivia till Egypten, Malta och Gotland har man hittat människor med kraftigt långsträckta kranier. Den etablerade förklaringen är att människor i flera forntida kulturer medvetet formade sina barns huvuden med hjälp av band och andra konstruktioner. Men det väcker en annan fråga. Varför gjorde de det? Varifrån kom idealet? Varför var den långsträckta huvudformen så betydelsefull? Och vilka försökte dessa människor egentligen efterlikna? I det här avsnittet undersöker vi långskallarnas historia, de arkeologiska fynden och deras kopplingar till forntida eliter, kungahus och föreställningar om gudomligt ursprung. Vi återvänder också till Atlantis och berättelserna om en förlorad civilisation vars överlevare kan ha spridit sig över världen med fartyg och fört med sig kunskap till andra folk. För tänk om huvudbindningen ursprungligen var ett försök att efterlikna en grupp människor som faktiskt såg annorlunda ut? En grupp som betraktades som överlägsen. Som förknippades med kunskap, makt och gudomlig härkomst. Min hypotes är att långskallarna kan ha varit ättlingar till Väktarna. Och i det här avsnittet ska jag förklara varför. Välkommen till Forntida Astronauter.

Tänk om Atlantis inte bara var en försvunnen ö, utan en del av en hel värld som existerade före den stora katastrofen? För omkring 2 400 år sedan skrev den grekiske filosofen Platon om en avancerad civilisation som hade existerat tusentals år tidigare. Ett mäktigt rike med sjöfart, hamnar, kanaler, monumentala byggnadsverk och omfattande kunskaper. Sedan gick civilisationen under. Men varifrån kom egentligen berättelsen? I detta avsnitt följer vi spåren från Platon till de egyptiska prästerna i Sais, vidare till de uråldriga skapelseberättelserna i Horustemplet i Edfu. Vi undersöker den märkliga tidsangivelsen 9 600 f.Kr., kopplingen till Younger Dryas och slutet av den senaste istiden, samt berättelser från olika delar av världen om civilisationer som förintades av katastrofer. Vi återvänder också till Enoks bok, de megalitiska fundamenten och frågan om vad som egentligen kan ha överlevt från en värld vars kustlinjer idag ligger djupt under havsytan. För tänk om Atlantis inte var den enda civilisationen som gick under? Tänk om människans historia inte är en obruten utveckling från primitiva samhällen till vår moderna civilisation, utan en historia av uppgång, katastrof, förlust och återuppbyggnad? Och tänk om det vi idag kallar mytologi egentligen är fragment av mänsklighetens förlorade historia? Välkommen till avsnitt 6 av Forntida Astronauter – Atlantis: Världen före syndafloden.

Jag har sagt det många gånger. Vill du förstå vår riktiga historia, behöver du läsa en stor mängd olika religioners berättelser och lägga dem alla intill varandra. Här kommer ännu en viktig skrift som ska läggas till denna hög med skrifter. På en tempelvägg i Edfu, Egypten, finns en fascinerande skapelseberättelse bevarad i hieroglyfer. Den berättar om en uråldrig värld, mäktiga gudar, konflikter, gudomliga vapen och hur en ny värld växer fram ur vattnet. I detta avsnitt får du lyssna till hela berättelsen, återgiven på svenska som en sammanhängande ljudbok. Men lyssna särskilt noga på det allra sista kapitlet. Där gör vi ett tankeexperiment och läser berättelsen genom linsen forntida astronauter. Vad händer om de som kallades gudar egentligen var verkliga besökare med avancerad teknologi? Och om människorna som bevittnade deras handlingar saknade orden för att beskriva vad de såg? Plötsligt får den gamla berättelsen en helt annan innebörd. Kanske handlar den första tiden egentligen om en värld som fanns före vår egen.

Tänk om några av världens mest imponerande monument är betydligt äldre än vi fått lära oss? På flera platser runt om i världen ser vi ett märkligt mönster. Längst ner finns enorma stenblock, avancerad bearbetning och en närmast ofattbar precision. Ovanpå dessa konstruktioner hittar vi ofta betydligt enklare murverk. Det ser nästan ut som om byggnadstekniken utvecklats baklänges. Men tänk om förklaringen är en helt annan? Tänk om senare civilisationer inte byggde dessa monument från grunden, utan istället ärvde dem från en värld som redan hade gått under? I det femte avsnittet av Forntida Astronauter reser vi från Machu Picchu, Sacsayhuamán och Ollantaytambo i Peru till Baalbek i Libanon och pyramiderna på Gizaplatån. Vi undersöker de megalitiska fundamenten, skillnaderna mellan olika byggnadstekniker och frågan om hur gamla dessa konstruktioner egentligen är. Min hypotes är att delar av dessa monument kan vara lämningar från en civilisation som existerade före den katastrof vi idag minns som syndafloden. En värld vars kunskap gick förlorad. En värld som senare människor återvände till. Och en värld vars monument vi kanske redan har hittat – men tillskrivit fel civilisationer. För tänk om civilisationen inte började efter syndafloden. Tänk om den började om. Välkommen till Forntida Astronauter.

Hur såg världen ut innan floden? Tänk om några av världens mest imponerande monument är betydligt äldre än vi fått lära oss? På flera platser runt om i världen ser vi ett märkligt mönster. Längst ner finns enorma stenblock, avancerad bearbetning och en närmast ofattbar precision. Ovanpå dessa konstruktioner hittar vi ofta betydligt enklare murverk. Det ser nästan ut som om byggnadstekniken utvecklats baklänges. Men tänk om förklaringen är en helt annan? Tänk om senare civilisationer inte byggde dessa monument från grunden, utan istället ärvde dem från en värld som redan hade gått under? I det femte avsnittet av Forntida Astronauter reser vi från Machu Picchu, Sacsayhuamán och Ollantaytambo i Peru till Baalbek i Libanon och pyramiderna på Gizaplatån. Vi undersöker de megalitiska fundamenten, skillnaderna mellan olika byggnadstekniker och frågan om hur gamla dessa konstruktioner egentligen är. Min hypotes är att delar av dessa monument kan vara lämningar från en civilisation som existerade före den katastrof vi idag minns som syndafloden. En värld vars kunskap gick förlorad. En värld som senare människor återvände till. Och en värld vars monument vi kanske redan har hittat – men tillskrivit fel civilisationer. För tänk om civilisationen inte började efter syndafloden. Tänk om den började om. Välkommen till Forntida Astronauter.

Vad fanns före syndafloden? I några av världens äldsta texter beskrivs inte katastrofen som början på historien. Tvärtom berättas det om en redan organiserad värld med städer, kungar och gudar. I det här avsnittet går vi på djupet i den sumeriska kungalistan, där historien uttryckligen delas upp i kungar som regerade före floden och kungar som regerade efter den. De första härskarna tillskrivs regeringstider på tiotusentals år. Den första kungamakten sägs ha kommit ner från himlen. Sedan kommer floden och allt förändras. Vi tittar på Eridu, Shuruppak, Alulim, Gilgamesh och de märkliga parallellerna till Bibelns extrema livslängder. Är detta bara mytologi och symbolik? Eller finns det ett fragmenterat minne av en äldre värld bakom berättelserna? En värld som gick under och vars kunskap senare civilisationer försökte bygga upp igen. Det här är KUNGARNA FÖRE SYNDAFLODEN.