Effekten | digitalisering - kunskap

Vad innebär det egentligen att vara en AI-ledare? Det räcker inte längre med att ge medarbetarna tillgång till ett AI-verktyg och hoppas på det bästa. För att skapa riktig förändring krävs ett aktivt, strategiskt ledarskap som vågar utmana befintliga arbetssätt. I det här avsnittet av Effekten Digitaliserings podcast gästas Jonas Jaani av Simon Strålberg, AI-strateg, managementkonsult och grundare av Align Sweden. Tillsammans fördjupar de sig i utmaningarna och möjligheterna med att leda i AI-eran, varför många företag fastnar i pilotstadiet och hur du skapar en gemensam förståelse i ledningsgruppen. ”You can manage what you don’t understand, but you cannot lead it.” — Simon Strålberg om behovet av intituitiv AI-förståelse i ledarskapet. Ta med dig detta från avsnittet: Interaktionen förändrade allt: Skiftet med generativ AI handlade inte bara om ny teknik, utan om att gränssnittet gjorde maskinintelligens tillgänglig och påtaglig för alla genom direkt konversation. Använd AI som ett bollplank i tankeprocessen: Ett av de starkaste personliga användningsområdena för ledare är att använda AI för idégenerering, framtidsscenarier och kreativ problemlösning. Steget från individuellt verktyg till verksamhetsnytta: Det är ett stort avstånd mellan att en enskild medarbetare spara tid och att en hel organisation transformerar sina processer. Båda delar kräver sin struktur och tid. Prioritera för högre ROI: Hänvisat till BCG AI Radar ökar avkastningen (ROI) med upp till 3,5 gånger om ledningen vågar skala bort spretiga projekt och fokusera på ett fåtal prioriterade AI-initiativ. ”Alignment First”: Innan du köper in nya verktyg eller startar stora program måste ledningsgruppen sätta sig i samma rum, bygga en gemensam intuitiv förståelse och komma överens om vart organisationen är på väg. I intervjun diskuterar Jonas Jaani och Simon Strålberg hur synen på AI har utvecklats. Även om AI-teknik har funnits länge var det när verktyg som ChatGPT lanserades som tekniken blev mänsklig och interaktiv. Simon betonar att ledare inte behöver vara tekniska experter, men de måste ha en ”hands-on” förståelse för verktygens möjligheter och begränsningar. De berör också de tre vanliga sätten företag försöker komma igång på: att dela ut licenser, att bygga egna nischade tjänster eller att starta stora AI-strategiprogram. Simon förklarar varför nyckeln till framgång ofta ligger i att kombinera dessa med tydligt ledarskapsmandat och intern samstämmighet (”alignment”). Lyssna på hela avsnittet direkt i din favoritapp för poddar. Läs mer och lyssna på: play.effekten.seApple Podcasts & Spotify: Sök efter ”Effekten Digitaliseringens podcast” Simon Strålberg, Jonas Jaani (29:51) Videoversion av avsnittet: https://youtu.be/E2C9lR1733A Länkar / mer information: Simon Strålberg är AI-strateg, managementkonsult och grundare av Align Sweden. Med över tio års erfarenhet av strategisk rådgivning hjälper han nordiska organisationer att omsätta AI-möjligheter i konkret affärsnytta. Webbplats: Align Sweden LinkedIn: Simon Strålberg på LinkedIn Rapport: BCG AI Radar (2025) Kontakt: [email protected] Alla avsnitt av digitaliseringens podcast Effekten Prenumerera: Apple Podcasts Spotify: https://open.spotify.com/show/5Z49zvPOisoSwhwojtUoCm Är du vår nästa gäst? Maila oss på info(a)effekten(punkt)se

I avsnittet dyker vi ner i digitaliseringen av spårbundna fordon tillsammans med Ricardo Huaytia från Huritech, intervjuad av Jonas Jaani. Tågbranschen står inför unika utmaningar när det gäller att hämta och analysera data, särskilt eftersom dagens flottor ofta består av en blandning av fordon från 70-talet, 90-talet och nutid. Dold och svåråtkomlig data: Många system i tågen genererar stora mängder diagnostikdata, men avsaknaden av generiska metoder gör informationen svår att använda i praktiken. Manuellt och ineffektivt underhåll: Traditionell felsökning kräver ofta att tekniker fysiskt åker ut till tåget, kopplar in specialkablar och tankar ur loggar manuellt, vilket gör att data inte är tillgänglig när den väl behövs. Insikter genom gränssnitt: I ett konkret exempel hjälpte man en kund med 25 fordon att bygga ett användargränssnitt ovanpå existerande data. Detta gjorde det möjligt för både ägare och underhållspersonal att på sekundnivå följa exakt var och när ett problem, exempelvis ett dörrfel, inträffade. Lösningen framåt för branschen ligger i att bygga bort den manuella hanteringen genom att etablera en modern IT-infrastruktur (cybersystem) direkt på tågen. Genom att automatisera dataflödena och bygga upp historik skapas möjligheten att i framtiden applicera AI och maskininlärning. Detta möjliggör prediktivt underhåll, där systemet varnar för att en komponent är på väg att gå sönder innan felet faktiskt inträffar i trafik. Vill du veta varför bristen på domänkunskap inom industriella styrsystem just nu bromsar tågens digitalisering, och hur branschen ska locka unga ingenjörer för att driva utvecklingen framåt? Lyssna på hela avsnittet för att få djupare insikter och förstå hur framtidens järnvägsteknik formas. Ricardo Huaytia, Jonas Jaani (22:41) Videoversion av avsnittet: https://youtu.be/Rd_LBMgd900 Länkar / mer information: Ricardo Huaytia är managementkonsult med bakgrund inom elteknik och fordonsteknik. Hans expertområden omfattar fordons- och systemdiagnostik, design av drivsystem, elinstallation, TCMS (Train Control and Management System) och digitalisering av fordonsunderhåll.Ricardo driver Huritech, som har varit verksamt inom svensk elteknikindustri sedan 2007 och inom järnvägsbranschen sedan 2011. Bolaget arbetar med hela kedjan: montering, test, konstruktion, driftsättning, installation, underhållsstyrning och utveckling. https://www.huritech.se/ Alla avsnitt av digitaliseringens podcast Effekten Prenumerera: Apple Podcasts Spotify: https://open.spotify.com/show/5Z49zvPOisoSwhwojtUoCm Är du vår nästa gäst? Maila oss på info(a)effekten(punkt)se

Sluta bygga AI för AI:s skull. Många företag stressar fram tekniska lösningar utan tydlig verksamhetsnytta i jakten på att inte ”missa AI-tåget”. Men hur går man egentligen från luddiga visioner och AI-experiment till riktiga projekt som skapar konkret värde? I detta avsnitt av Effekten Digitaliseringens podcast diskuterar Jonas Jaani och experten Marcus Norrgren hur man navigerar rätt. Samtalet belyser att AI-projekt i grunden inte skiljer sig markant från traditionell verksamhetsutveckling. Den stora skillnaden ligger istället i teknikens enorma hastighet och introduktionen av intelligenta språkmodeller som tillför en helt ny dimension till hur vi bygger system. Marcus poängterar vikten av att aldrig ”göra AI för AI:s skull”. För att lyckas måste organisationer våga identifiera vilka riktiga affärsproblem som behöver lösas, utmana bristande bolagsstyrning (governance) och säkerställa att teamen har rätt förutsättningar från start. Viktiga lärdomar från avsnittet: Börja med problemet, inte tekniken: Det vanligaste misstaget är att desperat försöka applicera AI-modeller på allt. Utgå alltid från verksamhetens verkliga behov. Kräv tydligt mandat och skapa trygghet: För att gå från test till implementering krävs det att ledningen ger teamet budget och autonomi. Det måste också finnas en psykologisk trygghet där medarbetare vågar lyfta fel i tid. De sju lagren för framgång (The Laws): För att bygga hållbart diskuterar vi det ramverk för produkt- och verksamhetsutveckling som du i sin helhet kan läsa mer om på Marcus blogg, whatwebuildfor.com/the-laws: Purpose (Syfte) – Den röda tråden genom allt. Ett syfte som inte kostar något avgör ingenting. Strategy (Strategi) – En verklig strategi kostar. Vad är ni beredda att välja bort? Discovery (Utforskande) – Du kan inte planera dig fram till något som ingen har byggt tidigare. Testa billigt och snabbt. Portfolio (Portfölj) – Ny innovation och förvaltning av befintlig verksamhet kan inte styras av samma klocka. The boundary of the firm (Företagets begränsningar) – Hälften av att bygga rätt är att förstå vad man inte ska bygga själv, utan istället köpa in. The small trusted team (Teamets uppbyggnad) – Ett team är tillräckligt litet när hela problemet ryms i en enda persons huvud. The human conditions (De mänskliga förutsättningarna) – Psykologisk trygghet är friheten att våga säga den obekväma sanningen när något är fel. Din snabbguide till digitaliseringens möjligheter På bara 20 minuter ger Effekten dig de viktigaste insikterna om teknik, affärer och människor. Vi har inspirerat sedan 2016 – nu hjälper vi dig att ta nästa steg i din digitala resa. Tips: Använd våra avsnitt som diskussionsunderlag på nästa workshop eller ledningsmöte! Kommentera avsnittet på LinkedIn Läs mer och upptäck alla våra tidigare avsnitt på https://www.effekten.se/allaavsnitt/. Marcus Norrgren, Jonas Jaani (29:59) Videoversion av avsnittet: https://youtu.be/307KT4IbdFs Alla avsnitt av digitaliseringens podcast Effekten Prenumerera: Apple Podcasts Spotify: https://open.spotify.com/show/5Z49zvPOisoSwhwojtUoCm Är du vår nästa gäst? Maila oss på info(a)effekten(punkt)se

Vi befinner oss i ett skifte. Vi har gått från att ställa trevande frågor till enkla chattbottar, till att nu bygga autonoma AI-agenter som fungerar som våra nya kollegor. För att verkligen förstå vidden av denna utveckling har vi i avsnitt 246 satt ihop ett specialavsnitt. Vi har dykt ner i arkivet och plockat russinen ur kakan från tre av våra mest uppskattade samtal om AI-agenter och framtidens utveckling. Resultatet är en djupdykning som tar dig hela vägen från ledningsgruppens strategi ner till utvecklarens kommandotolk. I detta tema-avsnitt får du lyssna till tre experter som ger dig helhetsbilden: Strategin och den nya kollegan (från avsnitt 241): Sogetis CTO, Christian Forsberg, hjälper oss att förstå vad autonoma AI-agenter egentligen är. Varför är det dags att sluta se AI som enbart ett verktyg, och istället börja onboarda dem som nya medarbetare? Vi pratar om de strategiska besluten som framtidssäkrar din verksamhet. Praktiken och när allt går ”bananas” (från avsnitt 237): Hur ser det ut när man faktiskt bygger och integrerar dessa agenter? William Sundqvist, Lead Developer och projektledare, bjuder på sina mest värdefulla (och smärtsamma) lärdomar från kodgruvan. Han berättar bland annat om experimenterandet som krävdes och vad som hände när hans ”super-agent” löpte amok. Mindshiftet och ”Vibecoding” (från avsnitt 235): Miguel Sjunnesson Exposito introducerar oss för det fascinerande begreppet vibecoding. Vad innebär det när gränsen mellan idé och färdig plattform krymper till några timmars ”promptande”? Vi diskuterar hur systemutveckling nu demokratiseras och varför det viktigaste av allt just nu är att våga misslyckas och bara börja testa. Ett avsnitt för dig som vill gå från hype till handling Oavsett om du är ledare, utvecklare eller bara genuint intresserad av hur digitaliseringen omformar våra arbetsplatser, ger det här specialavsnittet dig nycklarna till att förstå nästa stora steg inom AI. Lyssna på avsnitt 246 direkt här på sidan, eller där poddar finns (Apple Podcasts, Spotify, etc.). Alla avsnitt av digitaliseringens podcast Effekten Prenumerera: Apple Podcasts Spotify: https://open.spotify.com/show/5Z49zvPOisoSwhwojtUoCm Är du vår nästa gäst? Maila oss på info(a)effekten(punkt)se

Artificiell intelligens driver en fantastisk teknisk utveckling men vad händer när samma kraftfulla verktyg hamnar i händerna på cyberkriminella? Vi riktar strålkastarljuset mot baksidan av AI-revolutionen. Jonas Jaani gästas av Emil Olofsson från Integrity360 för ett djupdykande samtal om hur AI inte bara skapar innovation, utan också utgör ett växande säkerhetshot mot moderna organisationer. Under samtalet bryter Emil Olofsson ner AI-hotet i två tydliga spår: hur angripare får vassare verktyg och hur företagens egen attackyta växer när AI implementeras. Även om traditionella hot som ransomware fortfarande dominerar ekonomiskt, gör AI det möjligt för hackare att skala upp sina attacker. Phishing-mejl skrivs nu på perfekt svenska och skräddarsys med information från sociala medier, och avancerade ”deepfakes” används redan i realtid för att lura till sig pengar under digitala möten. Samtidigt står organisationer inför utmaningen med ”Shadow AI” när medarbetare använder osanktionerade AI-verktyg som riskerar att läcka känslig företagsdata. Jonas och Emil diskuterar även nya tekniska sårbarheter som ”prompt injections” och riskerna med ”vibe coding”, där applikationer byggs snabbt utan traditionellt säkerhetstänk. Lösningen? Att inte låta säkerheten bli ett hinder, utan att bygga in den från start som en möjliggörare för säker innovation. Vill du förstå hur du och din organisation kan ligga steget före och skydda er mot morgondagens IT-hot? Lyssna på hela avsnittet för att ta del av Emils checklistor och strategier för en säkrare AI-användning. Du hittar avsnittet på Apple Podcasts, Spotify eller direkt på vår webbplats. Läs mer och utforska våra andra avsnitt på https://www.effekten.se. Emil Olofsson, Jonas Jaani (26:32) Videoversion av avsnittet: https://youtu.be/ImfAfdJUArQ Länkar / mer information: Om Emil Emil Olofsson är Regional Head of Solution Architecture & Technology på Integrity360 Sweden. Han ansvarar för att driva teknisk strategi, innovation och lösningsarkitektur i Norden. Med erfarenhet av operativt säkerhetsarbete och att omsätta komplexa behov till hållbara, skalbara lösningar, arbetar Emil nära både kunder och interna stakeholders för att skapa verkligt affärsvärde genom moderna lösningar. Podd där jag går djupare på ämnet AI inom cybersäkerhet: https://www.itsakerhetspodden.se/podcast/331/ Linkedin: https://www.linkedin.com/in/emilolofsson3475 Mailadress om man vill veta mer: [email protected] Alla avsnitt av digitaliseringens podcast Effekten Prenumerera: Apple Podcasts Spotify: https://open.spotify.com/show/5Z49zvPOisoSwhwojtUoCm Är du vår nästa gäst? Maila oss på info(a)effekten(punkt)se

Har du vant dig vid att ställa frågor till generativ AI och få smarta svar? Spänn fast säkerhetsbältet, för nästa stora kliv är redan här. I detta avsnitt av Effekten tar Jonas och Fredrik diskussionen förbi chattbottarna och dyker djupt ner i Agentisk AI. Maskinerna som inte bara pratar, utan agerar. Vi befinner oss i ett paradigmskifte där vi lämnar den statiska ”sökrutan” bakom oss för att istället bygga en dialogbaserad verklighet tillsammans med våra system. Vi diskuterar bland annat: Från assistent till aktör: Vad som definierar en AI-agent och hur den går från att analysera data till att faktiskt ta egna initiativ och genomföra köp, beställningar eller systemändringar. Att våga släppa mikrokontrollen: Den mentala resan vi står inför när maskinerna tar över detaljbesluten. Hur skiftar vi vårt fokus till att istället leta efter mönster, orsakssamband och de stora perspektiven? Processförbättring på riktigt: Varför det inte räcker med att AI blir en rolig personlig effektiviseringssnurra, utan hur den fundamentalt måste integreras i verksamhetens kärnprocesser. Konkreta exempel från verkligheten Vi bryter ner det abstrakta till tydliga, verkliga scenarier: Det självunderhållande industrigolvet: Hur en maskin som behöver ett nytt filter kan gå från ett inrutat servicefönster till att optimera livslängden, lägga beställningen själv och låta en robot sköta bytet ”just in time”. IT-branschens försprång: Visste du att 47 % av processerna inom mjukvaruutveckling redan automatiseras med AI (medan andra branscher ligger på 3 %)? Vi pratar om vad som händer när seniora utvecklare slutar koda och agenterna tar över testning och release. Den ”jobbiga kollegan” som AI: Ett briljant experiment där en syntetisk agent programmerats enbart för att utmana teamets konsensus, ifrågasätta beslut och agera sparringpartner för att träna upp vår viktigaste muskel: omdömet. Fredrik beskriver paradigmskiftet från traditionella sökfält till dialogbaserade AI-agenter, där värde skapas genom ett samförstånd mellan människa och maskin Att implementera autonoma AI-agenter är inte bara en teknisk utmaning – det är i allra högsta grad en ledarskapsfråga. För att lyckas behöver vi: Riv gamla lydnadskulturer: Bygga ”liminala utrymmen” i organisationen där medarbetare vågar utforska och ifrågasätta utan förutbestämda mallar. Omdöme istället för logik: När maskinerna tar över utförandet måste vi människor finslipa vår förmåga att bedöma etik, kontext och långsiktiga konsekvenser. Empati och omtanke: Att ha modet som ledare att aktivt lyssna på medarbetarnas oro, förstå var tveksamheten kommer ifrån och navigera framåt med människan i centrum. Lyssna på hela avsnittet! Är du och din verksamhet redo att ta steget från passiv textgenerering till autonoma agenter som utför det riktiga arbetet? Lyssna på hela avsnittet för att få insikterna, strategierna och den filosofiska grunden ni behöver för att inte hamna på efterkälken i nästa stora teknikskifte. Klicka på play och framtidssäkra dina processer! Har du tankar om avsnittet eller känner du någon som borde sitta med oss och diskutera framtidens teknik? Mejla oss på [email protected] Fredrik Scheja, Jonas Jaani (31:21) Videoversion av avsnittet: https://youtu.be/oBZGLTkyz68 Länkar / mer information: Bilaga AIagenter omdöme och korridordesignLadda ner Om Fredrik Fredrik Scheja är konsult (Sogeti) med fokus på samspelet mellan AI, organisation och mänskligt omdöme. Han arbetar med komplexa utvecklingsmiljöer där tekniska möjligheter möter organisatorisk verklighet, och där frågor om ansvar, förståelse och riktning blir avgörande. I sitt arbete lyfter Fredrik särskilt fram behovet av gemensam reflektion och lärande som en del av transformationen. Han har utvecklat begreppet korridordesign för att beskriva de mellanrum där teknik, struktur och människor möts – och där verklig förflyttning ofta uppstår. Alla avsnitt av digitaliseringens podcast Effekten Prenumerera: Apple Podcasts Spotify: https://open.spotify.com/show/5Z49zvPOisoSwhwojtUoCm Är du vår nästa gäst? Maila oss på info(a)effekten(punkt)se

Är vi på väg att bli glorifierade kvalitetsgranskare åt maskiner, eller ger AI oss superkrafter att lösa mer komplexa problem? I detta avsnitt gästar Jan Bidner, förändringsledare och digitaliseringsstrateg på IT-företaget Dizparc. Vi reflektera över hur generativ AI förändrar allt från yrkesidentitet till kundförväntningar. Samtalet kretsar kring den paradoxala stressen i AI: samtidigt som vi kan producera mer på kortare tid, brottas vi med frågan om vad kunden egentligen betalar för. Är det vår tid, eller summan av vår erfarenhet? Jan varnar för risken att vi ”backar ut kognitivt” – att vi blir så bekväma med AI-genererade utkast att vi tappar förmågan att argumentera för besluten bakom dem. Vi diskuterar begrepp som ”Vibe-coding”, där juniora utvecklare skapar resultat de inte fullt ut förstår, och vikten av att gå från ”Human in the loop” till ”Expert in the loop”. Yrkesidentitet i förändring: Hur förändras konsultens roll när hastigheten skruvas upp och kognitiva processer automatiseras? Kundens förväntningar: Om AI sparar tid, förväntar sig kunden då lägre priser eller högre kvalitet? Risken med ”Snabba kolhydrater”: Jan uttrycker en oro för att vi tränar oss på AI (blir mer generiska) snarare än att AI bara tränar på oss. Vibe-coding & Junioritet: Utmaningen i att producera resultat (kod, text, design) utan att ha den djupa förståelsen för varför det fungerar. Pareto-principen i AI-åldern: Hur vi kan använda de vunna 80 procenten tid till reflektion, empati och djupanalys istället för att bara trycka på ”OK”. Juridiskt och moraliskt ansvar: Varför AI aldrig kan bära ansvaret för ett felaktigt beslut och varför experten behövs vid knappen. ”Det är inte AI som kommer ta ditt jobb, utan någon som använder AI.” – Jan Bidner Vill du förstå hur du behåller din relevans som expert i en algoritmiserad värld? Lyssna på hela samtalet här eller i din favoritapp för poddar. Jan Bidner, Jonas Jaani (27:50) Videoversion av avsnittet: https://youtu.be/5CpioaMiSS4 Länkar / mer information: Om Jan Bidner Jan är tjänstedesigner, förändringsledare och digitaliseringsstrateg på IT-företaget Dizparc som finns på 9 orter i Sverige samt i Polen och Indien. Och även i Umeå där Jan är stationerad. På fritiden är han kreativt lagd och jobbar bland extra annat som sjukhusclown och skapar musik som han spelar i olika band (kolla in Ulgebräk på Spotify). Men på jobbet är det mycket fokus just nu på rågivning kring digital inriktning och att utbilda företag i generativ AI i allmänhet och Copilot i synnerhet och i sin yrkesroll reflekterar han ofta kring människans plats i digitaliseringen. Trenden att vi digitaliserar bort människan ur loopen t.ex. och att det finns en nationalekonomisk förväntan på linjär vinst och effekt. Men är det verkligen så enkelt? Så klart inte! Mer i ämnet: https://open.spotify.com/episode/0zTffasQYs4MWwo12UoL9G?si=mFuPgBWzRdidje3yTcKBxw&pi=DKppjLaFT36Nv&t=616 Podcasten POSSIBLE med Aria Finger & Reid Hoffman co-founder LinkedIn, bidrar med kloka perspektiv om ansvar, tid och effekt) Fokus mer på healthcare professionals och medical writers men med lite samma reflektioner. Vad är effektivitet och hur ska man se på vinsterna av AI? AI doesn’t reduce work – it intensifies it https://open.spotify.com/episode/1Rg1WDfFz0SnXHKrI85Aa9?si=ge9yGxtjRG6Lvn3QSmjD_Q AI SAVES TIME – Does that mean you owe your clients a discount https://open.spotify.com/episode/5o3r0XmNbPFSqDBAo2D6iB?si=gBrTV5u5SNeVsxvKqPVMvg&t=627 Man pratar inom nationalekonomin om ”produktivitetsparadoxen”. Här omnämns rapporten från National Bureau of Economics. Den presenteras i ett sammanhang som skapar kontext: https://fortune.com/article/why-do-thousands-of-ceos-believe-ai-not-having-impact-productivity-employment-study Alla avsnitt av digitaliseringens podcast Effekten Prenumerera: Apple Podcasts Spotify: https://open.spotify.com/show/5Z49zvPOisoSwhwojtUoCm Är du vår nästa gäst? Maila oss på info(a)effekten(punkt)se

Vi har pratat färdigt om hur häftig AI-tekniken är. Nu är det dags att fråga oss vad vi faktiskt ska ha den till. I det här avsnittet av Effekten dyker vi ner i begreppet användarfokuserad AI. Vi konstaterar att AI numera är det sömlösa skiktet mellan tekniken och människan, och diskuterar hur vi skapar lösningar som löser riktiga problem, bygger förtroende och gör oss proaktiva istället för reaktiva. Men vi lyfter också fram baksidorna med den snabba utvecklingen. Vad händer med vår egen kunskap när AI raderar ut allt motstånd i vårt lärande? Vi pratar om kognitiva ”tomma kalorier” och varnar för vad som sker när ledningsgrupper börjar prompta fram egna prototyper och helt glömmer bort den livsviktiga effektstyrningen. I det här avsnittet diskuterar vi: AI som ett gränssnitt: Varför AI inte är själva lösningen, utan skiktet som gör upplevelsen sömlös för användaren. Proaktiva agenter: Steget från att AI hjälper oss analysera övervakningsbilder till att en personlig agent automatiskt bokar en Uber åt dig när du haft en stressig dag. Vikten av förlåtande UX: Varför vi måste bygga gränssnitt som är transparenta med sina brister och där användaren enkelt kan ångra eller styra AI:ns beslut. Inlärningens ”tomma kalorier”: Vi refererar till en debattartikel i DN – vad händer med vår förmåga att lära oss när AI tar bort problemlösningen och motståndet? Tappar vi ägandeskapet över våra egna texter? När chefer lajvar utvecklare: Risken med att vem som helst kan koda och ta fram prototyper på en helg, och varför vi aldrig får hoppa över effektstyrningen och analysen av det faktiska behovet. Mikael Norbäck, Jonas Jaani (23:22) Videoversion av avsnittet: https://youtu.be/5YWYnHvfx88 Länkar / mer information: Effektstyrning Kristofer Ahlström: Åtta skäl att förakta AI (med citat från Lisa Ehlin, doktor i digital kultur) Alla avsnitt av digitaliseringens podcast Effekten Prenumerera: Apple Podcasts Spotify: https://open.spotify.com/show/5Z49zvPOisoSwhwojtUoCm Är du vår nästa gäst? Maila oss på info(a)effekten(punkt)se

I avsnittet dyker vi djupt ner i nästa stora skifte inom artificiell intelligens: AI-agenter. Tillsammans med Christian Forsberg, CTO på Sogeti, reder vi ut vad en agent faktiskt är, hur de redan idag används ute i verksamheter och varför du bör börja betrakta AI mer som en nyanställd kollega än ett simpelt IT-verktyg. Många tror fortfarande att allt inom AI handlar om vanliga chattbottar, men utvecklingen går nu snabbt mot automation och system som kan agera på egen hand. Christian Forsberg förklarar att vi befinner oss i en övergångsperiod där AI går från att bara svara på frågor till att faktiskt utföra komplext arbete. AI-utvecklingens tre nivåer Under vårt samtal delar Christian in dagens AI-landskap i ett spektrum med tre tydliga steg: Vanliga chattbottar: Detta är verktyg som ChatGPT eller Copilot, vilka i grunden sitter passiva och väntar på att du ska ställa en fråga. Agenter 1.0 (Workflow-agenter): Denna nivå hanterar uppgifter i flera steg och kan planera sitt arbete. De kan exempelvis boka resor eller hantera fakturor, men de kräver fortfarande en mänsklig trigger för att starta. Autonoma agenter: Det absolut senaste inom utvecklingen är agenter som är ”alltid på” genom en så kallad ”heartbeat”-funktion. De agerar själva i bakgrunden, har ett inbyggt minne och kan till och med skriva om sina egna instruktioner (prompter) för att lära sig av sina misstag. När maskinen får en egen ”hjärna och själ” För att göra det konkret diskuterar vi ett exempel från en maskinfabrik i Jönköping. Där har man byggt en AI-agent som fungerar som hjärnan för en avancerad CNC-maskin. Agenten känner till maskinens manual och larmar om något går fel, till exempel om en specifik UV-lampa går sönder. Den är integrerad i ett kommunikationsverktyg och befinner sig i samma chattgrupp som mänskliga operatörer och tekniker. Om agenten identifierar ett problem kan den fråga i chatten om den ska lägga en arbetsorder för att byta lampan, varpå teknikern enkelt kan godkänna åtgärden direkt i tråden. Detta innebär att agenten blir en aktiv ”arbetare” i arbetsgruppen snarare än ett dolt bakomliggande system. Enligt Christian kommer vi snart se att AI-agenter får egna medarbetarkonton, egna inkorgar och deltar i Microsoft Teams-möten precis som vilken anställd som helst. Hur du och din verksamhet kommer igång Med autonoma agenter kommer naturligtvis nya utmaningar, inte minst kring säkerhet. Vad händer egentligen om en agent gör saker vi inte vill att den ska göra? Christians tydligaste råd för att undvika dyra och komplicerade fallgropar är pragmatiskt: Börja smått och attackera tråkiga problem: Leta efter de tidsödande administrativa uppgifterna på kontoret, som till exempel fakturagodkännanden, som ingen människa egentligen vill hålla på med. Behandla agenten som en junior medarbetare: Tänk på AI:n som en nyutexaminerad student. Den är snabb och duktig, men den kommer ibland göra fel och behöver därmed tydliga instruktioner och en mänsklig handledare. Använd existerande verktyg: Christian nämner att för utvecklare som vill koda och bygga agenter just nu, är modeller som Anthropics ”Claude” väldigt starka alternativ på marknaden. Vill du höra alla detaljer, insikter om AI-säkerhet och historien om OpenClaw-nätverket Moltbook där botar misstänkte människor för att vara botar? Christian Forsberg, Jonas Jaani (25:05) Videoversion av avsnittet: https://youtu.be/JZ0eaL_aiMQ Länkar / mer information: OpenClaw What is an AI agent? – Google Operativ effektivitet hos Husqvarna Alla avsnitt av digitaliseringens podcast Effekten Prenumerera: Apple Podcasts Spotify: https://open.spotify.com/show/5Z49zvPOisoSwhwojtUoCm Är du vår nästa gäst? Maila oss på info(a)effekten(punkt)se

När en misstanke om cancer dyker upp förändras allt. Inte bara för den drabbade utan också för närstående. I det här avsnittet av Effekten möts därför tre olika erfarenheter av prostatacancer: den som utretts, den som behandlats botande och den som lever med spridd sjukdom. Tillsammans med Jonas Jaani pratar Lars Tomassson och Thomas Stenbäck om hur digitalisering, och särskilt AI, kan göra vårdinformation mer tillgänglig, mer begriplig och framför allt mer mänsklig. Vi diskuterar vägen från vision till verklighet och hur smarta verktyg kan ge stöd dygnet runt, utan att för den sakens skull ersätta det som alltid kommer vara kärnan i vården: samtalet mellan människor Vad är digitalisering av vård? Digitalisering handlar inte om att ersätta vården, utan om att göra den tillgängligare, snabbare och mer sammanhållen.Vi pratade om hur digitala verktyg kan frigöra tid för vårdpersonalen så att de får mer utrymme för det mänskliga mötet. Digitalisering för patienten innebär bl.a: att få snabba svar, att hitta tillförlitlig information när den behövs, och att känna sig mindre ensam i allt det nya som kommer med utredning, diagnos och behandling. Det är inte ett nytt vårdmöte – det är ett vårdmöte som fungerar bättre. När tekniken gör skillnad Här tog vi avstamp i våra tre perspektiv på prostatacancer: Jonas som utretts men inte behövde behandling, Lars som upptäcktes tidigt och blev botad, Thomas som lever med spridd cancer och behandling livet ut. Tillsammans visar våra tre historier hur olika behoven kan vara – men också hur lika frågor man faktiskt har. Chatboten på prostatacancer.se blev exemplet som band ihop allt: Den bygger på vårdens egna riktlinjer och ger svar på 95 språk. Den finns där dygnet runt, när frågorna dyker upp. Den ger trygghet för både drabbade och närstående. Men vi betonade också att AI inte ersätter människor.Det mänskliga samtalet – att få prata om rädslor, besked och känslor – är fortfarande ovärderligt.AI kan ge kunskap. Människor ger lugn, mening, stöd och sammanhang. Tillsammans skapar de något som varken AI eller vården klarar på egen hand. Hur lyckas man med digitalisering i vården? 1 Börja i det enkla – låt patienten testa Chatboten är ett bra exempel. Anonymt, gratis och tillgängligt när som helst. Det behöver inte vara stort för att göra stor nytta. 2 Glöm inte närstående De får ofta ansvar att förstå informationen – men är inte alltid med på besöken.Digitala verktyg gör det möjligt att ta igen det man missat, på ett begripligt sätt. 3. Tekniken är bara halva lösningen – resten är människor Tekniken är bara halva lösningen, resten handlar om människorna bakom. Digitalisering fungerar nämligen som bäst när den först och främst stärker samtalet. Samtidigt bidrar den till att minska stressen, vilket i sin tur ger patienter och närstående betydligt bättre kontroll i en svår situation Det är kombinationen av pålitlig information + mänskligt stöd som får digitala satsningar att verkligen flyga. Lars Tomasson, Thomas Stenbäck, Jonas Jaani (25:53) Videoversion av avsnittet: https://youtu.be/JIW7gyrYCDE Länkar / mer information: Prostatacancerförbundet Lars Tomasson är Förbundsstrateg för Prostatacancerföbundet Prostatacancerförbundet är en riksorganisation med 29 lokala patientföreningar som tillsammans verkar för ökad kunskap om prostatacancer. För att nå vår vision ”En framtid utan Prostatacancer” stödjer vi forskning och utveckling genom en egen fond – Prostatacancerfonden. Med rätt insatser kan fler leva längre, bättre och med värdighet. Men för det behövs prioriteringar. Inför valet 2026 har vi därför tagit fram ett valmanifest som lyfter de frågor som är avgörande för att skapa en jämlik och patientcentrerad prostatacancervård. Sjukvården är den viktigaste frågan för väljarna och patienter är en väldigt stor väljargrupp, men regionvalet hamnar ofta i skugga. Vi vill sätta ljus på vårdfrågorna.  Om Thomas Thomas Stenbäck är VD och seniorkonsult på Devinncoo AB som är ett konsultbolag fokuserat på utveckling av avancerade IT och AI-tjänster från idé till resultat. Devinncoo specialiserat sig på att utveckla och drifta avancerade skräddarsydda chattbotar för kvalificerad information och har sedan 2023 ett samarbete med Prostatacancerförbundet för deras chattbot. Länkar: Vi driver kampen mot Sveriges vanligaste cancersjukdom: Prostatacancerförbundet.se Ökad kunskap om sjukdomen:  Prostatacancer.se AI-chatten som svara på frågor om prostatacancer, när du vill: Chatta – Prostatacancer.se När du behöver prata med någon: Prostatacancerförbundets Samtalsstöd Viktiga frågor för förbundet Valmanifest 2026 www.devinncoo.se www.cancerinfo.ai Alla avsnitt av digitaliseringens podcast Effekten Prenumerera: Apple Podcasts Spotify: https://open.spotify.com/show/5Z49zvPOisoSwhwojtUoCm Är du vår nästa gäst? Maila oss på info(a)effekten(punkt)se