Signumpodden med John Sjögren

I sin nya bok ”Vem är normal? Så blev diagnoserna vår nya livsmening” ger filosofen Fredrik Svenaeus sitt perspektiv på den lavinartade ökningen av psykiatriska diagnoser. Kan en av orsakerna bakom diagnosexplosionen vara en växande oförmåga att hantera existentiellt lidande? ”Det som har ökat är vår oro och osäkerhet inför existentiella frågor som inte har några objektiva svar eller direkta lösningar”, skriver Svenaeus i sin bok. I det här avsnittet samtalar John Sjögren och Fredrik Svenaeus om vår tids existentiella tomrum, om det ofrånkomliga lidandet och om att upptäcka, snarare än att uppfinna, sig själv.

Det här avsnittet presenterar det nya numret av tidskriften Signum. Ett nummer som innehåller texter om kyrkolärare, uppmärksamhet, psykiatriska diagnoser, sakralt stillebenmåleri, Edith Södergran, Lotta Lotass och mycket annat.

Joseph Ratzinger, eller Benedictus XVI som han hette som påve, är en av de mer omtalade och kontroversiella företrädarna för katolska kyrkan i modern tid. Lika hatad i vissa kretsar, som älskad i andra. Som ung teolog deltog han vid Andra Vatikankonciliet. En erfarenhet som formade honom djupt. Som prefekt för Troskongregationen blev han känd som en stridbar försvarare för traditionella värden, men anklagades också för auktoritär maktutövning. Hans pontifikat präglades av ett antal svåra kriser, vilket mynnade ut i att han som första påve på 700 år valde att abdikera. Den tidigare ambassadören vid Heliga Stolen, Ulla Gudmundson, beskriver i sin nyutkomna bok ”Mellan tiden och evigheten” Ratzinger som en faustisk natur som ständigt drogs mellan de spänningar som rådde inom honom. Det här samtalet är inspelat i Gamla stans bokhandel i Stockholm och utgår från Gudmundsons bok.

Torgny Lindgren är en av den svenska litteraturens främsta berättare. Med sina ofta fantasifulla berättelser, som inte sällan utspelar sig i det inre av Västerbotten där Lindgren växte upp, har han blivit en av våra mest älskade författare. Hans romaner, där ironi och ett medvetet arbete med paradoxer är centralt, rör sig alltid kring teologiska och filosofiska frågor. Ett tema som ständigt återkommer i författarskapet är Nåden. Och det är i just nåden som det här samtalet tar avstamp. Ett samtal inspelat vid Teologisk salong i Stockholm och som leds av Staffan Alsparr, som är litteraturvetare och medarbetare i tidskriften Signum. Hur kan musiken, spriten eller rent av livslögnen förmedla nåd till människan? Är nåden gudomlig eller finns den nedlagd i själva existensen? Kanske är det så att nåden inte har någon lag.

På bokmässan i Göteborg nu i september lanseras en ny översättning av Nya testamentet, och med anledning av det kretsar ett antal artiklar i det aktuella numret av Signum kring Bibeln. Bland annat skriver Henrik Williams om den översättning av Nya testamentet som kom redan 1526 – ”den viktigaste bok som någonsin utkommit i Sverige”, skriver Willams. Jonas Holmstrand frågar sig i sin artikel huruvida tiden är mogen för en ny översättning. Susanne Nordhofen skriver om Thomas Manns romaner om Josef och hans bröder. Och Niklas Rådström, aktuell med romanen ”Judas hågkomster”, skriver om sitt förhållande till de bibliska texterna. Även Eric Schüldts essä utifrån Horace Engdahls bok ”Själen och musiken” samt John Sjögrens text om hemkomst och hemlöshet i Christian Krachts författarskap berörs i avsnittet.

Birgitta Trotzig är en av det svenska 1900-talets mest säregna och inflytelserika författare. I hennes mörkt anstrukna och poetiskt uttrycksfulla berättelser, som ofta bär en ton av det sagoaktiga, möts det mytiska och det realistiska. Trotzig, som tidigt konverterade till katolska kyrkan, såg själv sina berättelser som ett slags litterärt gestaltad liturgi. Allting rör sig kring påskens mysterium; rörelsen från död till liv. I det här avsnittet ges en introduktion till Trotzigs rika ordvärldar. Gäst är Maria Blank, som är präst i Svenska kyrkan och som för närvarande arbetar på en bok om Trotzigs författarskap.

Den inarbetade föreställningen om en genetiskt bestämd begåvning är en ”propagandistisk bragd”, skriver sociologen Roland Paulsen i sin nya bok. ”Inte ett enda blodprov för att mäta begåvningen – ändå antas den vara genetisk. Inte en enda röntgenmaskin som kan visa begåvningens centrum – ändå antas den vara fixerad i hjärnan.” I den personliga essäberättelsen ”Avbegåvad” skriver Paulsen om en samtid fixerad vid intelligens och begåvning, om hur vi med IQ-tester, diagnoser och betyg vingklipper individer och kommit att acceptera ett alltmer ojämlikt samhälle. I allt detta, menar Paulsen, har vi glömt bort människans primära begåvning: hennes förmåga att ständigt lära sig nytt.

Vad innebär det egentligen att skriva? Skrivandet sker oftast i ensamhet, men strävar efter att upprätta kontakt och kommunikation med läsaren. Vad krävs, själsligt och praktiskt, för att bli en skrivande människa? Varför är det viktigt att acceptera sina egna begränsningar? Och vad gör framgång med skrivandet? Det är några av de frågor som det här avsnittet kretsar kring. Samtalet spelades in i samband med Signums skrivarkurs, som hölls på Sigtunastiftelsen för en tid sedan. Medverkar gör Elin Cullhed, författare, senast till romanen ”Eurydikes natt”, Wera von Essen, författare, senast till novellsamlingen ”Mödrar och män”, samt Per Magnus Johansson, psykoanalytiker, docent i idéhistoria, chefredaktör för tidskriften Arche och författare, aktuell med boken ”Om skrivande”.

I det här avsnittet presenteras terminens sista nummer av tidskriften Signum. John Sjögren och Magdalena Dahlborg diskuterar artiklar som rör påvens encyklika om AI, USA:s dominansdominerade säkerhetsstrategi, påven Franciskus kapitalismkritik och Cormac McCarthys blodiga romanvärldar.

Påve Leo XIV, senast uppmärksammad stort för sin encyklika om AI, har nu suttit som påve i ett år. Vad har präglat hans pontifikat så här långt? Och åt vilket håll kan han tänkas leda kyrkan framöver?  Det här samtalet, inspelat vid Katolskt forum i Stockholm, handlar om just detta. Medverkar gör Helena D’Arcy, chefredaktör för Katolskt Magasin, Jan Henrik Amberg, ministerråd på Utrikesdepartementet med ansvar för Sveriges bilaterala relationer med Heliga stolen, samt Jacob Zetterman reporter på tidningen Dagen. Samtalet leds av Signums chefredaktör, jesuitpater Ulf Jonsson.