Responspodden

Hur mycket styrs vi av vår medfödda intelligens och hur mycket påverkas våra möjligheter av samhällets förväntningar på vad vi ska prestera? Frågan om vilket värde vi ska tillmäta vår medfödda intelligens har också implikationer för hur vårt samhälle, och inte minst skolsystemet, ska utformas. I detta avsnitt diskuterar Helena Granström sociologen Roland Paulsens bok »Avbegåvad – En essäberättelse om arv och miljö« (Fri Tanke 2026) tillsammans med författaren och skribenten Lena Andersson.   Produktionen finansieras av Magnus Bergvalls stiftelse.   LÄS TIDSKRIFTEN RESPONS HÄR: https://tidskriftenrespons.se/

Hur ska man förstå samtidens iver att diagnostisera alla former av mänskligt lidande och anpassningssvårigheter? Är det en konsekvens av vår ökade biologiska kunskap om människans konstitution, ett tecken på en utarmning av våra existentiella redskap eller ett symptom på att samhället har blivit mindre accepterande gentemot olika former av avvikelser från normen? I höstens första avsnitt av Responspodden samtalar Helena Granström med Ulf Karl Olov Nilsson, aka UKON, om Fredrik Svenaeus bok »Vem är normal? – Så blev diagnoserna vår nya livsmening« (Fri Tanke, 2026).   Produktionen finansieras av Magnus Bergvalls stiftelse.   LÄS TIDSKRIFTEN RESPONS HÄR: https://tidskriftenrespons.se/    

Är ensamhet i första hand ett existentiellt tillstånd eller ett historiskt fenomen och ett samhälleligt problem?   I säsongens sista avsnitt samtalar Helena Granström med sociologen Roland Paulsen om Nora Hämäläinens bok Granhäcken – En essä om ensamheter (Förlaget, 2024). Hämäläinen rör sig mellan sociologi, litteraturanalys och memoar i sina försök att beskriva och skärskåda fenomenet ensamhet.   Produktionen finansieras av Magnus Bergvalls stiftelse.   LÄS TIDSKRIFTEN RESPONS HÄR: https://tidskriftenrespons.se/

Går det att tala om en intelligens som är frikopplad från den kroppsliga existensen, det biologiska livets villkor och sociala- och ekologiska sammanhang?   I detta avsnitt samtalar Helena Granström med Aase Berg, författare och kritiker. Ämnet för diskussionen är Peter Gärdenfors bok Kan AI tänka? – Om människor, djur och robotar (Fri Tanke, 2024), som synar idén om maskinintelligens och sätter den i relation till den mänskliga intelligensens evolutionära utveckling.   Produktionen finansieras av Magnus Bergvalls stiftelse.   LÄS TIDSKRIFTEN RESPONS HÄR: https://tidskriftenrespons.se/

I det här avsnittet samtalar Helena Granström och författaren och konstkritikern Mårten Arndtzén om beröringspunkterna mellan den modernistiska konsten och den moderna fysiken, utifrån astronomen Bengt Gustafssons bok Närda av samma längtan – När modernismen mötte den nya fysiken (Fri Tanke, 2024).   Produktionen finansieras av Magnus Bergvalls stiftelse.   LÄS TIDSKRIFTEN RESPONS HÄR: https://tidskriftenrespons.se/

Hur nära ett civilisatoriskt sammanbrott befinner vi oss egentligen, och hur kommer det att se ut? Lever vi kanske redan nu i en pågående kollaps utan att vi vet om det? Med utgångspunkt i Jonathan Jeppssons bok Mot kollapsens hjärta – Om tillväxtens slut och civilisationens sammanbrott (Ordfront förlag 2024) diskuterar Helena Granström och Torbjörn Elensky de många faror som hotar att förstöra våra samhällen, från klimatkris och teknikkrasch till solstormar, och hur det kan tänkas vara att leva i en postapokalyptisk värld.    I denna samtalsserie i fyra avsnitt diskuterar författaren och kritikern Helena Granström aktuella svenska sakprosaverk tillsammans med inbjudna gäster. Produktionen finansieras av Magnus Bergvalls stiftelse.   LÄS TIDSKRIFTEN RESPONS HÄR: https://tidskriftenrespons.se/

Antikvariatens plats i svenskt kulturliv Hur mår egentligen våra antikvariat? Vissa förespådde bokens död för några år sedan som en följd av digitalisering och förändrade läsvanor, men i dag finns det ändå anledning till optimism inom antikvariatsbranschen. I detta avsnitt av Responspodden diskuterar vi tillståndet för svenska antikvariat, deras roll i kulturlivet både historiskt och i dag, samt vilka utmaningar som branschen möter. Samtalsledare: Kay Glans, chefredaktör för Tidskriften Respons Ragni Svensson, bokhistoriker och lärare i förklagskunskap vid Stockholms universitet Peter Bodén, antikvariatshandlare som bland annat driver Antikvariat Hundörat

Lena Andersson och folkhemmet Synen på folkhemmet har varit negativ i den offentliga debatten i Sverige de senaste decennierna. Men håller inställningen på att förändras? I detta avsnitt av Responspodden diskuteras Lena Andersson senaste roman Sveas son – en berättelse om folkhemmet. Genom Sveas son Ragnar skildras det svenska folkhemmets utveckling och fall. Hur förhåller sig Anderssons roman till historieskrivningen? Vilka idéer och konflikter kommer fram i romanen? Hur trovärdig är hennes skildring? Samtalsledare: Kay Glans, chefredaktör för Tidskriften Respons Lisa Öberg, historiker Torbjörn Elensky, författare och kritiker Litteratur som nämns under samtalet Lena Andersson, Sveas son – en berättelse om folkhemmet (Bokförlaget Polaris, 2018) Lena Andersson, Duck City (Natur & Kultur, 2006) Lena Andersson, Verkligheten och resten (Bokförlaget Polaris, 2018) Henrik Berggren och Lars Trägårdh, Är svensken människa? – Gemenskap och oberoende i det moderna Sverige (Norstedt, 2006) Yvonne Hirdman, Att lägga livet tillrätta (Carlsson, 1989) Maija Runcis, Steriliseringar i folkhemmet (Ordfront, 1998) Lisa Öberg, Barnmorskan och läkaren – Kompetens och konflikt i svensk förlossningsvård 1870-1920 (Ordfront, 1996)

Vad säger forskningen om ryska revolutionen i dag? I och med den ryska revolutionen 1917 störtades tsarväldet och det kommunistiska bolsjevikpartiet tog över. Arkivmaterial som blev tillgängligt efter Kalla krigets slut har stimulerat forskningen om den sovjetiska kommunismen. Vilka nya perspektiv har kommit fram? Hur har bolsjevikernas maktövertagande påverkat den politiska utvecklingen i Europa under 1900-talet och hur ser man på revolutionen i Ryssland i dag? Samtalet ägde rum vid Kungliga biblioteket 6 december 2017. Samtalsledare: Kay Glans, chefredaktör för Tidskriften Respons Klas-Göran Karlsson, professor i historia vid Lunds universitet Gudrun Persson, docent vid Slaviska institutionen vid Stockholms universitet Podcasten är gjord av Tidskriften Respons i samarbete med Språkstudion, Stockholms universitet. Inspelad av KB.

Maoismen var en viktig del av vänsterns uppsving på 1960-talet och en rad framträdande kulturpersonligheter och akademiker uttryckte att på olika sätt sin beundran för det kinesiska kommunistpartiet, inte minst under kulturrevolutionen. I podden diskuteras bland annat hur svenska maoister lockades av de auktoritära dragen, längtan efter traditionella värden förknippade med bondelivet och motvilja till det moderna samhällets framtidsoptimism. Kay Glans diskuterar maoismen i Sverige med Ingrid Wållgren, idéhistoriker i Lund, Lars Fredén, före detta ambassadör i Peking och Henrik Lundberg, vetenskapssociolog vid Göteborgs universitet. Detta med anledning av att Wållgren nyligen publicerat boken Mao i Sverige – Den svenska maoismen 1963–1986.