Filosofiska rummet podcast

Martha Nussbaum - om vredens destruktiva kraft

0:00
44:25
Spol 15 sekunder tilbage
Spol 15 sekunder frem
I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll på" lyfter vi fram den amerikanska Martha Nussbaum - en av vår tids mest kända filosofer som bland annat har ägnat sig åt känslor som äckel och sorg.

Är vreden en positiv kraft? Den amerikanska filosofen Martha Nussbaum har ändrat sig i frågan. Martha Nussbaum har gjort sig känd som en känslornas filosof, och hon har i många böcker argumenterat för känslornas roll i förnuftsmässigt resonerande, inte minst i moralfrågor. Vad gäller vreden har hon dock ändrat sig, och i sin bok Anger and Forgiveness förklarar hon varför hon inte längre anser den känslan, eller emotionen, vara en konstruktiv kraft. När hon var på Sverigebesök 2017 passade Filosofiska rummet på att träffa henne för en intervju. Vi får ta del av den, och av ett efterföljande samtal mellan filosoferna Björn Petersson och Johan Brännmark, tillsammans med kulturjournalisten Jenny Maria Nilsson och programledare Lars Mogensen. Producent och reporter: Thomas Lunderquist. Programmet sändes första gången 26 mars 2017

Flere episoder fra "Filosofiska rummet"

  • Filosofiska rummet podcast

    Den hemliga donationen

    43:52

    Idag förbjuder sjukvårdssekretessen kontakt mellan donatorns familj och mottagaren av t ex ett nytt hjärta eller en ny lever. Varför är det så? Det finns de som vill kunna uttrycka sin tacksamhet. Medverkande är Lisa Kirsebom, vetenskapsjournalist och författare till boken Ur döden liv, filosofen Cathrine Felix och journalisten Andreas Ekström som räddats till livet tack vare en ny lever och gärna skulle vilja komma i kontakt med donatorns efterlevande. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.
  • Filosofiska rummet podcast

    Humör och hunger styr våra beslut oftare än vi tror - Om Daniel Kahnemans bok Brus

    44:54

    Vi lever inte i en perfekt värld. Olika människor fattar olika beslut, trots att det är likadana fall. Men om två läkare ger dig olika diagnoser, då har ju minst en av dem fel. Det finns en osynlig påverkan på många beslut, som beror på vem som gör bedömningen och omständigheterna när beslutet fattas. Var just den domaren hungrig när straffet skulle utdömas? Var läraren på gott humör när betyget skulle sättas? Inom forskningen är detta välkänt, men hur hanterar vi det? Är det ens önskvärt att rätta till det? Ekonomipristagaren Daniel Kahneman lyfter fenomenet i sin senaste bok Brus. Kan vi ta bort bruset? Blir det bättre bedömningar med manualer och algoritmer? Förlorar vi nåt annat i så fall? Filosofiska rummet gästas av Annika Wallin, docent i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, Anders Arweström Jansson, professor i människa-datorinteraktion vid institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet och Gustav Almqvist, doktor i företagsekonomi och  forskare vid Handelshögskolan i Stockholm på centret för media och ekonomisk psykologi. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl
  • Filosofiska rummet podcast

    Gå ikke glip af nogen episoder af Filosofiska rummet - abonnér på podcasten med gratisapp GetPodcast.

    iOS buttonAndroid button
  • Filosofiska rummet podcast

    Wittgenstein, orden och världen

    44:01

    Ludwig Wittgenstein är en av den västerländska filosofins stora 1900-talsikoner. Vad kan han säga oss idag, vad går att uttrycka i ord och vad är omöjligt att tala om? Wittgensteins postumt utgivna Filosofiska undersökningar har kommit i en ny svensk översättning och i veckans program möter vi filosofen och översättaren Martin Gustafsson vid Åbo Akademi och litteraturvetaren Toril Moi vid Duke University. Programledare Lars Mogensen. Producent Thomas Lunderquist.
  • Filosofiska rummet podcast

    Det goda straffet – om straffets funktion och mening

    44:46

    Brott och straff ligger högt på den politiska agendan, och vinden blåser mot straffskärpningar. Men vem är straffet till för? Brottslingen, brottsoffret eller samhället? Under 1900-talet var den dominerande tanken att straffet var till för att den dömde skulle få vård och behandling utifrån sin situation för att inte begå brott i framtiden. Idag är utgångspunkten att straffet ska utgå från gärningen:  ju svårare brott desto högre straff.  Vad finns det för filosofiska idéer bakom vårt sätt att se på straff?  Och finns tanken på hämnden kvar i vårt rationella samhälle? Filosofiska rummet gästas av Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet, Göran Duus-Otterström, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och Agneta Bäcklund, justitieråd vid Högsta domstolen. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl
  • Filosofiska rummet podcast

    De dödas styre – om beslut som påverkar kommande generationer

    44:51

    Beslut som vi fattar idag styr livsvillkoren för framtida generationer. Beslut om klimat, kärnavfall, genförändringar och annat som påverkar djur människor och natur i tusentals år. I Sverige ska vi fatta beslut om slutförvaringen av kärnavfallet. Ett beslut som har tidsperspektiv på 100 000 år. Gentekniken har gett oss nya möjligheter att gå in och ändra i arvsmassan och på så sätt kunna aktivt förändra förutsättningarna för framtidens liv. Det blir ett slags nekrokrati, när vi är döda och våra beslut bestämmer livet för dem som kommer efter oss. Hur kan vi ta ansvar för framtidens värld när vi fattar beslut idag? Hur mycket är ett liv idag värt jämfört med ett liv 1000 år bort? Vad har vi för skyldigheter mot livet på jorden år 4021? Filosofiska rummet gästas av filosoferna Karim Jebari och Orri Stefánsson och Linda Soneryd, professor i sociologi. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl
  • Filosofiska rummet podcast

    Elizabeth Anderson och poängen med jämlikhet

    44:20

    Den amerikanska filosofen Elizabeth S Anderson menar att målet för jämlikhet inte är att kompensera människor för oförtjänt otur, utan att göra slut på socialt påtvingat förtryck. Programmets producent Thomas Lunderquist talar med professor Anderson, och i studion samtalar filosofen Lena Halldenius med nationalekonomen Andreas Bergh och författaren och översättaren Anders Hansson, om poängen med jämlikhet, delvis utifrån Andersons idéer. Programledare Lars Mogensen.
  • Filosofiska rummet podcast

    Kan vi lära av historien?

    43:35

    Cicero hyllade historia som livets läromästare. Men har människan förmåga att lära av historien eller måste varje generation göra sina egna misstag, föra sina egna krig? Generationerna som överlevde förintelsen eller som deltog i världskrigen finns snart inte kvar och vi hänvisas  till museer, böcker och föremål för att få del av historien. Men vad kan vi förstå, när inte den egna erfarenheten finns bland oss? Hur relevanta är berättelser om krig och samhällsbyggen för 100 eller 300 år sen för oss idag? Är historien en karta som leder oss vilse eller kan den föra oss förbi hinder och förhindra nya katastrofer? I Filosofiska rummet för att samtala om historia, minne och lärdomar medverkar Hans Ruin, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Klas-Göran Karlsson, professor i historia vid Lunds universitet och Elisabeth Åsbrink, journalist och författare. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl
  • Filosofiska rummet podcast

    Humor och det mellanmänskliga

    43:59

    Humor och skratt kan vara ett sätt att överskrida gränser mellan människor. Stina Bäckström och Ola Sigurdson intresserar sig båda för humorns vara och verkan. Människor skrattar åt olika saker och av olika anledningar. Kanske handlar det om skillnaden mellan instrumentell humor och om humor som existentiell strategi. Det är termer som teologen Ola Sigurdson vid Göteborgs universitet använder sig av i sitt nya stora verk Gudomliga komedier - humorns filosofi och idéhistoria. Han gästar Filosofiska rummet tillsammans med filosofen Stina Bäckström vid Södertörns högskola som också snart kommer med en bok om humor. Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.
  • Filosofiska rummet podcast

    Jean-Paul Sartre och Simone de Beauvoir - existentialismens fixstjärnor

    44:40

    I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll på" kretsar samtalet kring paret Sartre och de Beauvoir och deras filosofi om frihet och att människan är vad hon själv gör sig till. December 1933. Tre unga vänner träffas på en bar i Paris. En av dem heter Jean Paul Sartre, en annan Simone De Beauvoir. Den tredje, Raymond Aron, har varit i Berlin och studerat fenomenologin: en idétradition som utgår från den levda erfarenheten, istället för abstrakta principer och axiom. Här sås fröet till en filosofi som under maximer som Existensen föregår essensen och Man föds inte till kvinna, man blir det skulle komma att nå långt utanför de akademiska seminarierna, in i konsten och litteraturen och rentav förknippas med en livsstil med individens okränkbara frihet i centrum. Hur såg det löfte ut som lockade så många, inte minst unga, till existentialismen under åren efter Andra världskriget? Och vad har Sartre och De Beauvoir att säga oss idag? Filosofiska rummet tar sig an den franska existentialismen med hjälp av Åsa Moberg, författare och översättare, och Mats Rosengren, professor i retorik vid Uppsala universitet. Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén Programmet sändes första gången den 10 februari 2019
  • Filosofiska rummet podcast

    David Hume - filosofernas favorit som lyfte känslornas betydelse

    41:50

    I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll på" lyfter vi fram 1700-talsfilosofen David Hume som framhöll känslornas betydelse i en tid präglad av förnuftstro. David Hume brukar beskrivas som ett av de viktigaste namnen inom den västerländska filosofins historia och en av den skotska upplysningstidens mest betydelsefulla tänkare. Han var skeptikern som argumenterade för att vi endast kan hänvisa till erfarenhet när vi beskriver vår upplevda verklighet och betonade känslornas ofrånkomliga roll för människorna. I Filosofiska rummet förklarar författaren och journalisten Gunnar Fredriksson och filosofen Jeanette Emt varför de anser att David Hume är en av de klarast lysande gestalterna på den filosofiska himlen - och vad den tyske filosofen Immanuel Kant menade när han sade sig ha blivit väckt ur sin dogmatiska slummer av att läsa Hume. Programledare: Lars Mogensen Producent: Thomas Lunderquist Programmet sändes första gången 1 maj 2011

Få adgang til hele det store podcastunivers med gratisappen GetPodcast.

Abonnér på dine favoritpodcasts, lyt til episoder offline, og få spændende anbefalinger.

iOS buttonAndroid button
© radio.de GmbH 2021radio.net logo